Han Ă€r en av fyra i en arbetsgrupp som skildrar ĂrnĂ€sets första Ă„r, det ger de i boken Den nya stadsdelen som slĂ€pptes pĂ„ onsdagen.
De fyra kallar sig ĂrnĂ€sgruppen och har alla ett nĂ€ra förhĂ„llande till LuleĂ„s arbetarstadsdel nummer ett.
- Jag tillhörde första som flyttade in hĂ€r 15 februari 1951. Jag hade den bĂ€sta delen av min uppvĂ€xt pĂ„ ĂrnĂ€set, berĂ€ttar Bernt "Tjalle" HĂ€ggbom.
Esko Sandberg var en av de tvÄ som klÀckte idén till boken förra Äret. Men dÄ hans partner plötsligt avled tvingades han skapa en ny grupp medarbetare. Vilket inte var svÄrt.
Stor förvÀntan
- Det har alltid funnits ett otroligt intresse för vĂ„rt arbete och för ĂrnĂ€set, sĂ€ger Sandberg.
- Och en stor förvÀntan, vi har över 80 förbestÀllningar pÄ boken, sÀger Birgitta Buska.
NJA hade vid 1940-talets slut redan tusentals anstÀllda men bostadssituationen var katastrofal i LuleÄ, bÄde tillgÄng och kvalitet saknades. Malmudden byggdes och lindrade behovet men det var inte nog.
- DĂ„ bestĂ€mde man sig för att bygga en ny stadsdel, ĂrnĂ€set. Fast det hette Stora Lövskatan dĂ„. Och OrrnĂ€set Ă€nnu tidigare, berĂ€ttar HĂ€ggbom.
PÄ ett par Är hade tre kvarter vÀxt fram runt Edeforsgatan och MetargrÀnd. Tolvhundra lÀgenheter som snart blev 1.700 nÀr Edeforsgatan vÀxte och KrongÄrdsringen tillkom. Folk vÀllde in frÄn Tornedalen, VÀsterbotten och Bergslagen, de allra flesta jobbade pÄ NJA. MÄnga kom frÄn enkla förhÄllanden och fann sig nu i bostÀder med centralvÀrme, elström, wc och rinnande kallt och varmt vatten.
Ny teknik
- MÄnga hade aldrig upplevt el och rinnande vatten, sÀger "Tjalle" HÀggbom.
- Det var ett helt nytt omrÄde byggt med ny teknik, berÀttar Torbjörn à ström
Skolor byggdes i mitten pÄ 1950-talet och ett köpcentrum ett par Är senare. Sedan tillkom villaomrÄden som Bredviken och Degerögatan.
- De kallades JÀmmerdalen, dÀr bodde ju jÀrnverkare som byggt hus och klagade pÄ att allt de tjÀnade gick till boendet. DÀrav namnet, sÀger "Tjalle" HÀggbom.
Som mest fanns drygt 7.000 invĂ„nare pĂ„ ĂrnĂ€set, i dag Ă€r det cirka 3.000 och bara nĂ„gra hundra av dem har anknytning till jĂ€rnverket. De fyra i ĂrnĂ€sgruppen berĂ€ttar livligt om hur det fanns massor av barn i alla trappuppgĂ„ngar, om den gemenskap som skapades mellan de boende nĂ€r alla var jĂ€mlika. Och om hur de hittat mĂ„nga mĂ€nniskor som flyttade in redan 1951 och som fortfarande bor kvar, en och annan i samma lĂ€genhet som dĂ„.
Del tvÄ pÄ gÄng
Boken strĂ€cker sig till 1956 och del tvĂ„ planeras redan. Ingen annan gör det svarar de fyra pĂ„ varför de skriver ĂrnĂ€sets historia, och varför de firar stadsdelens 60-Ă„rsjubileum den 8 juni.
- Dokumentation Àr alltid viktigt för eftervÀrlden, sÀger "Tjalle" HÀggbom.
PÄ onsdag kvÀll Àr det "releaseparty" pÄ VretvÀgen och de som förbestÀllt boken bjuds pÄ kaffe och tÄrta. MÀrta Lindgren (född Lampa) hÀmtar sitt exemplar och berÀttar om hur hon flyttade in 1952.
- Vi var sex personer och kom frÄn skogen utanför TÀrendö. Jag började jobba som piga i januari 1953, 15 Är gammal. Men sedan blev jag konduktör pÄ Hurtigs buss, berÀttar hon.
DĂ„, 1952, bodde familjen Lampa pĂ„ Edeforsgatan 27. MĂ€rta har bott pĂ„ andra hĂ„ll ocksĂ„ men sedan 1980-talet Ă€r hon tillbaka pĂ„ ĂrnĂ€set, nu i 25-an.
- HÀr talar man inte om varandra utan med, sÀger hon.
ĂrnĂ€sgruppen vill tacka HyresgĂ€stföreningens lokalavdelning och stadsarkivet för allt stöd.