ÄPK-huset tillhör ett av Luleås äldsta byggnader och kom med moderniteten. Flerfamiljshuset i hörnet av Prästgatan och Lotsgatan (som numera kallas Varvsgatan) försågs med inbyggd centralvärme, vilket var mycket ovanligt på den tiden.
Bokstavskombinationen finns kvar på den numera grårappade fasaden och vittnar om att det var Statens järnvägs änke- och pupillkassa som finansierade bygget. Totalkostnaden uppgick till 460.000 kronor.
Det som fångade Ola och Gunnel Berglunds uppmärksamhet var en oroväckande siluett på husets innergård. Högt upp på fasaden syns en symbol som väcker obehag.
– Symbolen har samma färg som fasaden och var därför svår att urskilja. Jag plockade upp min mobiltelefon och tog en bild. Det gjorde det möjligt att förstora detaljerna. Min första tanke var att det där måste vara en nazistsymbol, berättar Ola Berglund.
Paret Berglund tog kontakt med Norrbottens-Kuriren för att få veta mer. Efterforskningarna visar snabbt att symbolen inte kan sammankopplas med en svastika.
ÄPK-huset stod klart den första oktober 1916. Adolf Hitler var då 27 år gammal. Det skulle dröja ytterligare fem år innan det nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (1921-1945) grundades.
Vi vänder oss till stadsantikvarie Thomas Åkerlund, som ur det stora kommunarkivet plockar fram kopior av husets originalritningar signerade av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall.
Folke Zettervall var en synnerligen produktiv yrkesman. Under sina år på SJ (1890-1931) hann han rita 256 stationshus, bland annat Kiruna centralstation.
Det var långt ifrån allt. Han skapade också banvaktsstugor, godsmagasin, lokstallar, ställverk, personalbostäder och satte sin namnteckning på ritningar av tingshus, hotell, kyrkor samt bostadshus.
När vi studerar ÄPK-husets ritningar dyker en tanke upp att det kanske gick lite väl fort ibland för den gode Folke Zettervall...
ÄPK-huset är byggt i sten och tegel, där arkitekten valt att skapa mönster i fasaden bland annat genom att snedställa tegelstenar. Ovanför fönstren på de översta våningarna har en snedställd fyrkant placerats. Av originalritningarna framgår det tydligt att kvadraten inte har någon likhet med ett svastika.
Ritningarna visar att fyrkanterna är tänkt att skilja sig åt mellan de olika husdelarna. På någon skiss tycks symbolen ha färdigställts under stor brådska och på fri hand.
Det måste ha utgjort en stor utmaning för byggets murare.
– Det handlar om olyckliga omständigheter och mer om ett misstag, funderar stadsantikvarie Thomas Åkerlund. Jag tror inte ens att hantverkarna uppfattat att det blev fel. Det var mer slumpens verk att det färdiga resultatet kan misstas för ett hakkors, men om man granskar den riktigt noga upptäcker man olikheter. Dessutom har historien lärt oss att hakkors aldrig brukade vara stående på högkant.
108 år efter invigningen utgör ÄPK-huset fortfarande en viktig del av stadens arkitektur och kvar är känslan av att utgöra en gammal borg med en magnifik valvöppning in på gården.
I början rymde husen några få stadsmässiga lägenheter, bostäder för SJ-anställda samt expeditioner för bland annat Statens järnvägars trafikinspektörer och baningenjörer.
Byggnaden kontoriserades 1964. I dag ägs den av det kommunala bostadsbolaget Lulebo, som 2005 färdigställde en omfattande renovering när kontorslokalerna omvandlades till 44 hyreslägenheter.