Orättvis kritik mot sametinget

Ett sameting där åtminstone vissa partier är knutna ideologiskt till vanliga politiska partier.
Det kan vara framtiden, enligt statsvetaren Håkan Myrlund.
Han tycker också att talet om oredan i tinget är orättvist.

LULEÅ2005-05-09 06:30
I motsats till vanliga val finns i sametingsvalet inga politiska ideologiska skillnader mellan partierna, understryker Håkan Myrlund.<br>&nbsp;? Partierna har dels ett gemensamt intresse kring den samiska identiteten, exempelvis att slå vakt om språket. Detta kommer igen hos alla partier. Dels finns särintressen, om man är renägare eller inte.<br>Skillnaderna mellan partiernas inställning i olika frågor är inte sällan marginella, noterar Håkan Myrlund. <br>&nbsp;? Det måste stundtals vara svårt att veta vad man ska rösta på. I Norge är vissa av samiska partierna knutna till politiska partier. Bland annat finns ett socialdemokratiskt samiskt parti. Detta kan kanske vara framtiden även i Sverige, att partierna får en klarare ideologisk bas.<br>Håkan Myrlund har sett en undersökning som visar hur samer i Sverige ställer sig inom rikspolitiken. Undersökningen ger vid handen att många samer har sympatier för socialdemokraterna.<br>&nbsp;? Ja, trots att socialdemokraterna på riksnivå anses som de stora motståndarna till rätten till marken.<br>65 procent röstade<br>Valdeltagandet i sametingsvalet anses av en del vara lågt och att samiska väljarna är ointresserade.<br>&nbsp;? Men vid första sametingsvalet var valdeltagandet på 72 procent och senast låg det på 65 procent. Det är inte katastrofalt dåligt. Haparanda har lägre valdeltagande vid kommunalvalet.<br>Håkan Myrlund påpekar att antalet partier som ställer upp i valet minskat. Att man dessutom delar röstetalet med 1,4 innan mandaten delas ut kan få konsekvenser för antalet partier i tinget efter valet.<br>&nbsp;? Det kan innebära liv eller död för småpartierna och medföra färre partier i tinget än de sex som ställer upp. De små partierna lever farligare nu.<br>Maktskifte på gång<br>Om Skops väljarundersökning slår in blir det maktskifte. Blocket kring jakt- och fiskesamerna får 17 mandat.<br>Går det att förklara jakt- och fiskesamernas frammarsch i Skops väljarundersökning?<br>&nbsp;? Både samelandspartiet och Guovssonásti är kopplade till renägandet. Jakt- och fiskesamerna samlar upp samer som har annan bakgrund och lever på annat. <br>Håkan Myrlund har studerat partiets valsedlar och konstaterar att de som finns med där är välutbildade och att en del bor på annat håll än i Sápmi.<br>&nbsp;? Det verkar finnas en bredare samisk identitet hos jakt- och fiskesamerna än hos andra partier. Sedan är Håkan Jonsson en duktig politiker och partiet har skickliga politiker som är mera av allmänpolitiker. En del talar inte ens samiska.<br>Orättvisa klagomål<br>Att samelandspartiet inte lyckas så bra i Skopundersökningen kan ha en särskild förklaring.<br>&nbsp;? Det är oftast så att ett parti som leder en verksamhet lättare råkar ut för valförluster.<br>En hel del diskussioner har förts kring röstlängden. Håkan Myrlund tycker att det är en smula märkligt att länsstyrelsen har att avgöra vem som är same.<br>&nbsp;? Och det är konstigt att den som står på röstlängden kan överklaga att någon annan står där.<br>Klagomålen på oredan i tinget och att det inte fungerar instämmer Håkan Myrlund inte i.<br>&nbsp;? Det är litet orättvist mot sametinget. Många parlament har inte funnit sina former på tio?tjugo år. Motsättningarna i sametinget är knappast större än i exempelvis kommunfullmäktige i Boden.<br><br>Hakan.zerpe@kuriren.com<br>0920/37621<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om