Hälso- och sjukvårdsdivisionerna presenterar ett underskott på 371 miljoner kronor för 2017, men på sista raden gör Region Norrbotten ett överskott om 302 miljoner kronor. Det är 88 miljoner bättre än den prognos som kom i höstas och bara tio miljoner sämre än resultatmålet.
– Positivt att vi fått stopp på blödningen vad gäller kostnadsutvecklingen. Men ska man nyansera den positiva bilden ser vi hur vi binder ris på vår egen rygg och bygger upp en ryggsäck av köer, säger Jens Sundström (L).
Läs mer: Stort överskott för Region Norrbotten
Region Norrbotten har bland de längsta vårdköerna i landet.
– Det ska arbetas bort någon gång och då kommer kostnaderna tillbaka som en boomerang. Att kostnadsökningarna ligger så bra till kan vara en chimär, säger Jens Sundström.
Han får medhåll av Nils-Olov Lindfors (C) som tycker att verksamhetens måluppfyllelse måste tas med i analysen av det ekonomiska resultatet.
– Vi kan inte bara titta på kronor och ören. Det kan bero på omständigheter som inte varit positiva för patienterna och medborgarna. Ökar man kötiderna och får bättre ekonomi, då skjuter man kostnaden framför sig, säger han.
Mattias Karlsson (M) uttrycker sig mer positivt kring nettokostnadsutvecklingen som är lägre än tidigare.
– Oerhört bra eftersom det är den vi måste få bukt med. Högre kostnadsutveckling än intäktsutveckling gröper ur vår verksamhet och ekonomi, säger Mattias Karlsson.
Samtidigt tycker han att resultatet borde ha varit ännu bättre, med tanke på den skattehöjning som har genomförts och som ger regionen drygt 600 miljoner kronor i extra intäkter varje år.
Hårdare krav på sjukvårdsverksamheten – som måste minska sina kostnader mer – ser Mattias Karlsson som ett måste om ekonomin ska förbättras ytterligare.
– Det handlar om ledarskap, från regionstyrelsen till den enskilda enheten. Vi har inte satt tillräckligt hårt tryck på att det som är beslutas ska göras. Alla beslut som är fattade kring ekonomin har inte sipprat ut i verksamheten.
Regionledningens beräkning är att kostnaderna måste minska med ungefär 200 miljoner kronor för att det ska vara möjligt att nå tvåprocentsmålet om god ekonomisk hushållning även i framtiden. Pengar som bör tas från andra verksamheter än sjukvården, anser Kenneth Backgård (NS).
– Jag tror inte vi ska spara så mycket hårdare i hälso- och sjukvården, säger han.
Kenneth Backgård tycker att det ekonomiska resultatet är glädjande, men han hänvisar också till att vårdköerna är långa och att lägre produktion av vård kan hyfsa till siffrorna.
– Producerar man mindre minskar kostnaderna, men det föreligger också ett behov hos befolkningen. Man kan inte skära på det här sättet utan att det straffar sig i långa loppet.