Operation högre lön har börjat

Sjuksköterskornas kamp för högre lön pågår som bäst. Vårdförbundet har tagit ut 3.500 av sina medlemmar i strejk. Om inte parterna kommer överens dras även Norrbottens samtliga sjukhus med i konflikten den 5 maj. Det betyder att 260 röntgensjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor, biomedicinska analytiker och enhetschefer går i strejk. Men hur ser en vanlig dag ut på jobbet för de personer som konflikten i första hand handlar om? Vi följde arbetet på operationsavdelningen på Sunderby sjukhus under en dag och mötte bland andra Malin Wennberg, narkossjuksköterska, Emina Budimir och Anneli Eriksson, båda operationssjuksköterskor. Dagen för vårt besök finns trion på kirurgmodulen där det bland annat är inplanerat tre bröstcanceroperationer. Malin Wennberg och kollegorna gör i ordning operationssalen innan hon går i väg för att hämta patienten. Till hennes ansvar hör att kontrollera att instrument som narkosapparat och respirator fungerar som de ska. Hon gör i ordning mediciner - sömnmedel, smärtstillande och blodtryckshöjande medel som rutinmässigt används vid operationer. När allt är förberett för narkos, tillkallas narkosläkaren till att söva patienten. När det gäller helt friska unga människor sköter narkossjuksköterskan sövandet, men eftersom det här handlar om en äldre person, ska läkaren vara med. Sover gott
Hygienen och steriliteten är av högsta prioritet vid operationer och det är operationssjuksköterskorna som övervakar att den sterila kedjan inte bryts. Malin Wennberg håller koll på patientens tillstånd och reglerar narkosen, ser till att patienten sover gott. Allt går lugnt till och det som händer i operationssalen är långt från de dramatiska TV-scenerna i Cityakuten och Grey's Anatomy. - Ja, visst kan det vara ruschigt här när det är akuta operationer. Kejsarsnitt har vi i princip ett om dagen. Men annars är det mera ett lugnt systematiskt arbete för att patienten ska ha det så bra som möjligt före, under och efter operationen, konstaterar Emina Budimir. Vår fotograf Linda Wikström frågar om man drömmer under narkosen. - Ja, det är många som säger att de drömt. En del drömmer om jobbet. En kvinna berättade att hon drömt om Brad Pitt. Sovgasen ger en lustfylld sömn, skrattar Malin Wennberg. Hem samma dag
Den här operationen tog cirka en och en halv timme. Under den tiden tog kirurgen Lena Johansson ut ett par lymfkörtlar för analys och man hann få svar om eventuell cancerförekomst i dem samt om att den knöl som opererades från själva bröstet verkligen fanns med i den del av bröstet som hon avlägsnat. När operationen är färdig väcker man patienten och för henne till övervakningsavdelningen. I dag kan till exempel bröstcancerpartienter åka hem redan samma dag. Eftersom det handlar om en så allvarlig sjukdom får alla komma på återbesök, oavsett vilket besked läkaren har att lämna till henne. Kirurgen Lena Johansson arbetade själv tidigare som sjuksköterska och manar på sjuksköterskorna att kämpa för en högre lön. - Det är klart att de ska ha bättre betalt. Det svåra är att de nästan inte kan strejka för sin lön. Det är löjligt att de kan strejka så där lite lagom, säger hon. Skiljer 55.000 kronor
Det är lätt, i dessa dagar med vårdkonflikt, att just hamna i en diskussion om sjuksköterskornas lön. Om att det skiljer så lite mot undersköterskor och så väldigt mycket mot läkarna. Efter 14 år som sjuksköterska, varav åtta år som narkossjuksköterska tjänar Malin Wennberg cirka 25.000 i månaden. En narkosläkare däremot tjänar uppemot 80.000. - De har en längre utbildning än vi, men vår lön har absolut ingen förankring i våra arbetsuppgifter och ansvar. Å andra sidan skulle jag inte vilja ha deras jobb. De har väldigt lite kontakt med patienterna. Tyvärr är det så att ju längre bort från patienten man kommer, desto bättre lön har man, säger hon. Under åren har sjuksköterskorna fått ta över en hel del uppgifter som tidigare gjordes av läkare. På både gott och ont. Det är vanligt att det är operationssjuksköterskan som assisterar läkaren vid en operation, inte en annan läkare. Att sjuksköterskor har långt gående befogenheter är stimulerande, det gör arbetet mer intressant och ger möjlighet att utvecklas. Städar efter operationen
- Men Sverige är unikt på många sätt här. I de flesta länder, Finland och Norge inräknat gör doktorn mycket mer, medan sjuksköterskan assisterar och räcker fram instrument. Det vore tråkigt, säger Anneli Eriksson. När det gäller att optimalt nyttja deras kompetens finns en rad saker att förbättra. Exempelvis så städar de själva operationssalarna mellan varje operation. - Vi skulle kunna nyttja tiden till annat. Jag har inget emot att städa, men är det verkligen det vi ska göra? Vi har väldigt lite kringpersonal som sköter sådant som inte kräver någon medicinsk kunskap, säger Malin Wennberg. Alla tre säger sig älska sina jobb. Emina Budimir var tidigare sjuksköterska i Bosnien. - Jag hade kunnat välja något annat, men det kändes självklart att komplettera min utbildning här och fortsätta med världens bästa jobb, säger hon. Anneli Eriksson hade jobbat med lite av varje innan hon bestämde sig för sjuksköterskeyrket. - Det är spännande och utmanande. Ingen dag är den andra lik. Men det stora ansvaret borde ge mer i plånboken. Det är ont om specialister och det kommer att bli än svårare att rekrytera personal. Det lönar sig tyvärr inte att vidareutbilda sig och det är allvarligt för det behövs ju människor som kan sin sak vid till exempel operationer, säger hon. Kräver kunskap
Hon menar att sjuksköterskor också hanterar mycket medicinteknisk utrustning, vilket kräver god teknisk kunskap. - Det brukar ju betyda en bra lön att jobba med maskiner, men här när de används för att vårda människor, har det inte lika hög status. Konstigt, för ingen vill bli behandlad av en sjuksköterska som inte kan sitt jobb, säger Anneli Eriksson. Trion beklagar de politiska trätorna inom landstinget som kostat pengar som hade gjort stor nytta inom vården. De önskar att politikerna skulle samarbeta mer med personalen. - Varför frågar man aldrig oss som finns i verksamheten? Vi kan det här bäst. En gruvarbetare är inte expert på vår verksamhet, men kan ändå ta beslut om oss. Det är samma sak som om jag skulle gå och tala om för dem på Coop hur de ska arbeta, menar Malin Wennberg. I maj har landstingsstyrelsen lovat att komma på besök också hit till operationsavdelningen. - Det är bra. Det är bra att få visa dem hur verksamheten fungerar och vad som skulle kunna förbättras, säger Emina Budimir. Att jobba på operation är ett omväxlande arbete, säger Malin Wennberg, Anneli Eriksson och Emina Budimir. Teamen alternerar mellan de olika modulerna på operationsavdelningen. Ena dagen är man på kirugin där det kan handla om att operera in en pacemaker för att i nästa stund operera en buk. Nästa dag är man placerad på ortopeden för att byta en höftled eller operera ett brutet lårben. Extra noga med barn
- Det är bra att man får växla så här för då upprätthåller man kompetensen för de olika områdena, för olika instrument och verktyg som används, säger Anneli Eriksson. Vi kikar in på öron-näsa hals-modulen där en liten knatte opereras i öronen. Även om det inte alls handlar om ett livshotande tillstånd för det lilla barnet är operationsteamet vaksamma över allt som händer under det att han är sövd. Narkossjuksköterskan Torbjörn Frisk förklarar att det alltid är extra noga med små barn då de reagerar helt annorlunda på sömnmedel. De har inte samma möjligheter att kompensera blodtrycksfall som vi vuxna. Det viktiga är att veta vad man ska göra om något händer, säger han och menar att söva ett litet barn tar lika mycket kraft som flera vuxna. Koncentrerationen är maximal hela tiden. Sjuksköterskan Susanne Jönsson har tidigare arbetat på andra sjukhus. Hon tycker att stämningen i Sunderbyn är glad och positiv, alla hjälps åt att få saker och ting att fungera. Svårare att rekrytera
Trivseln är enligt teamen viktig också för att få dem som är nya att trivas och vilja att stanna kvar. Och även om personalrekryteringen inte är personalens huvudbry, märker man att det finns en oro över hur det ska bli i framtiden. Dels är det många som kommer att gå i pension, dels tror många att om villkoren inte förbättras, blir det svårare att rekrytera personal. - Det handlar om lönen. Den måste upp. Nu eller aldrig. Men också om en syn på vårt arbete och kompetens. Vi har varit dåliga på att tala om vad vi gör och hur roligt det är att kunna allt det vi gör. Vi är nog rätt medvetna om hur viktigt det vi gör är, men vi måste bli bättre på att berätta det utåt. Så att fler ser det här som ett bra val av yrke, säger Anneli Eriksson.

Operation högre lön har börjat

Diskbråck, lårbensfraktur, bröstcancer. Delar av en dag på operationsavdelningen på Sunderby sjukhus. Vi följde med Malin Wennberg, Emina Budimir och Anneli Eriksson under en dag på jobbet. En bit av livets dramatik blandat av en diskussion om lönen för en tilltufsad yrkeskår.