Överste Olof Granader chef för Norrbottens regemente I 19, tycker inte att det är någon omsvängning.
– Nej det är väl närmast ett led i 2009 års inriktningsbeslut som vi arbetar efter nu, där det handlar om både nationellt och internationellt. Men frågan är vad det kostar att svänga från internationellt till nationellt. Materiellt har vi ju varit anpassade till internationella åtgärder som krävt en helt annan utrustning,uniformer med mera, än som krävs nationellt, säger Granander. Det kostar att ställa om.
Om försvaret ska få mera pengar tillskjutet diskuteras och är förstås viktigt, förklarar Olof Granander.
– Personalmässigt så är signalerna från samtliga partier att vi ska ha kvar 2009 års förmågor. Konsekvenserna om vi inte får pengar tillskjutet är ju som ÖB säger, att får vi inte det måste man skära bort något.
Ser tiden an
Olof Granander vill inte sia i hur det blir om inga pengar satsas, han känner sig luttrad efter 30 år i det militära:
– Men Norrbotten har ju en säkerhetspolitiskt viktig placering i Barentsregionen, och jag är egentligen inte orolig alls för något förband häruppe.
Att försvarsfrågan diskuteras, till och med bland gemene man tycker han är bra:
– Ja det tyder på ett engagemang.
Han anser också att politikerna måste bestämma sig för vilken "design" på säkerheten man vill ha, ett viktigt beslut som kommer att påverka samhällets barn och barnbarn långt in i framtiden:
– Det är ju skillnad på försvarsförmåga, vilket ju handlar om hela samhällets förmåga att försvara sig och Försvarets förmåga.
Om Sverige kommer att gå in i Nato vill han inte spekulera i:
– Nej, men vi har ju ett nära samarbete.
Flyger för Nato
Hur det blir för Norrbottens flygflottil,j F 21, om det satsas mera nationellt samt på ett fördjupat samarbete med Nato säger flottiljchef överste Fredrik Bergman:
– Det blir nog ingen skillnad alls. Vi övar ju för det nationella men kan också verka internationellt, som vi exempelvis gjorde på Sicilien vid Libyeninsatsen 2011. Under 2014 kommer vi att ingå i reservstyrkan för NRF, Nato Response Force. Uppdrag för den kräver ett regeringsbeslut i varje enskilt fall där det blir aktuellt.
Om Sverige kommer att gå med i Nato säger Bergman:
– Det är ju ett beslut för politikerna och kanske en folkomröstningsfråga. Men vi ska förstås samarbeta så mycket vi kan med Nato, samöva med dom utan att vi sen lovar att förbinda oss vid något. Vi ska ha samarbete med de Nordiska länderna med Nato och EU och vad det kan handla om vilket är viktigt för den framtida säkerhetspolitiken, säger flottiljchefen.
Fotnot: Regeringen beslöt den 28 november 2013 att JAS Gripen för första gången ska delta i Natos snabbinsatsstyrka, Nato Response Force, NRF, med åtta JAS 39 Gripenplan och ett minröjningfartyg samt amfibiekompani. Sverige ska ingå i reservstyrkan som kallas Response Forces Pool RFP. Målet - att stärka relationerna med Nato.