Nu får Norrskenet sin nya fasad

Höghuset Norrskenet, som HSB har byggt på Kungsgatan, skulle enligt bygglovet ha en fasad av svart så kallad terazzo, med synlig ballast av svart sten och krossat returglas. Glaset skulle ge en glittereffekt i det svarta. Istället kläddes fasaden in i helsvarta skivor, till mångas förvåning och även bestörtning. 

– Det finns en målsättning att förtäta staden. Då måste byggherrarna redan från början säkerställa hög kvalitet och att byggandet håller en viss nivå. Det fanns någon styggelse i de materialval som väsentligt avvek från bygglovet som därtill upprörde såväl myndighetens experter och omgivande allmänhet, säger Christer Andersson. 

Avvikelserna från bygglovet gällde inte bara fasaden, utan även taklutningen, våningshöjden, balkongers utförande och fönster i byggnadens entréplan. Kravet från kommunen är att vissa av avvikelserna ska rättas till. Om det ursprungliga bygglovet skulle följas till punkt och pricka hade en rivning av hela huset varit nödvändig, enligt bygglovschefen. 

– Det hade inte varit varken hållbart eller rimligt. Då har vi förvaltingslagen som inträder här, som anger att byggherren ska göra en återställning eller rättelse inom en proportionerligt rimlig nivå, säger Christer Andersson. 

De helsvarta fasadplattorna har börjat ersättas med nya, som är av grå terazzosten. Men glittrar gör de inte.

Inom kort kommer bygglovschefen att kalla in stadsarkitekten Johan Eriksson Buhr, för att bedöma om materialval och åtgärder är tillräckliga. En av kommunens byggnadsinspektörer kommer också att följa projektet och göra arbetsplatsbesök under pågående arbete. Om det inte är färdigt senast den sista oktober uppstår ett mycket allvarligt läge, enligt Christer Andersson.

– Då förfaller bygglovet. 

Om stadsarkitekten skulle anse att åtgärderna som vidtagits inte räcker, vad händer då?

– Jag vågar faktiskt inte spekulera i det. Det vi gör nu är att fokusera på vår myndighetsroll och att i samverkan med alla berörda se till att detta blir som det var tänkt.

Bygglovschefen uppskattar att byggherren kommer att begära ett slutligt samråd med kommunen i augusti-september. Den normala gången i så här pass stora projekt är då att kommunen lämnar ett interimistiskt slutbesked. Därefter får HSB tid på sig att åtgärda om det finns mindre anmärkningar, för att sedan få ett avgörande slutbesked innan bygglovets giltighetstid löper ut. 

Christer Andersson vill inte lägga hela skulden för det som hänt på HSB.

– Visst ska byggherren göra det som har utlovats, men vi har också gjort fel här.  Det utsågs en kvalitetsansvarig för bygget och vår byggnadsinspektör skulle också följa upp den kvalitetsansvariges roll så att bygglovet följdes. Men byggherrens projektledare gjorde andra val än vad bygglovet medgav och varken den kvalitetsansvarige eller byggnadsinspektören hann upptäcka avvikelserna i tid. 

– Luleå är inne i ett intensivt skede av expansion och vi har prioriterat att pröva bygglov så att alla ska få beslut i tid. Samtidigt har vi inte haft resurser att utöva tillsyn och kontroll på ett tillräckligt bra sätt. Om vi hade upptäckt vad som hänt i tid hade det sparat mycket pengar och många timmars arbete för alla parter, säger Christer Andersson.