Om dammen brister – krisberedskap ska vässas

Dammen brister! Stormen rasar! Sådana skeenden kräver att samhällsinstanserna är på tårna. Riksrevisionen menar att länsstyrelserna måste bli bättre på krisberedskap.

Krisberedskap. Vattenkraftsdammar som brister, på bilden Sourvadammen, är ett scenario i Norrbottens arbete med krisberedskap.

Krisberedskap. Vattenkraftsdammar som brister, på bilden Sourvadammen, är ett scenario i Norrbottens arbete med krisberedskap.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2015-10-20 16:22

Videon är inte längre tillgänglig

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap

och civilt försvar. Granskningen gäller även den nationella styrningen och uppföljningen av beredskapen ute i länen.

Rapporten visar att länsstyrelserna måste göra förbättringar för att klara nationella krav. Eftersom tänkbara kriser skiljer sig mellan länen, har revisionen avstått från att gå in i detaljer för arbetet.

För Norrbottens del handlar beredskapen, utöver allmänna scenarion som elavbrott och naturkatastrofer, exempelvis om brustna vattenkraftsdammar.

Länsstyrelsen i Norrbotten har uppgett till Riksrevisionen att man i helt och i ganska stor utsträckning klarar arbetet. Dock inte när det gäller det civila försvaret.

På den punkten anser sig endast en länsstyrelse i landet leva upp till kraven.

– Civilt försvar är en uppgift som har varit nedprioriterad under lång tid. Det är alltså inte unikt för Norrbotten. Det är i dagsläget inte tydligt vad länsstyrelserna ska göra. Samtidigt pågår ett nationellt arbete om innehållet av framtidens civila försvar, säger Madeleine Nyman, projektledare på Riksrevisionen.

I rapporten rekommenderas regeringen att slå fast en styrning av länsstyrelsernas arbete med civilt försvar, utifrån den nya försvarspolitiska inriktningen, och se till att det finns tillräckliga resurser.

Enligt Karin Börjesson, enhetschef för social hållbarhet och samhällsskydd, har länsstyrelsen i Norrbotten gott samarbete med Försvarsmakten.

– Där ligger vi långt fram även om vi i dag inte når upp till de lagstiftade kraven. Vi vet att uppgiften finns och hur vi ska ta oss an den. Däremot behövs en styrning avseende ambitionsnivå och inriktning, säger hon.

Riksrevisionen anser att det på många håll krävs mer övning i hur man hanterar olika kriser, dock inte specifikt i Norrbotten.

– Den senast riktigt stora övningen var Barents rescue 2011 och vi planerar en regional övning 2016. Däremellan övar vi i mindre skala tillsammans med andra, säger Karin Börjesson om verksamheten i länet.

Riksrevisionen har även undersökt resursfrågan och föreslår att regeringen ser över finansieringen av krisberedskapen.

I Norrbotten anser man sig klara den ekonomiska biten.

– Ja, det gör vi. Så som det ser ut i dagsläget men som man pekar på i rapporten är alla länsstyrelser beroende av projektfinansiering, säger Börjesson.

Så ser uppdraget ut

Länsstyrelserna ansvarar för att minska samhällets sårbarhet samt verka för en god krisberedskap. Det handlar till exempel om epidemier, terrorism, naturolyckor och tekniska störningar. Länsstyrelsernas kostnader för krisberedskap blev totalt cirka 226 miljoner kronor år 2014.

Källa: Riksrevisionen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!