Olyckor drabbar mer än brott

I SKL:s studie jämförs antalet olyckor och anmälda brott i landets kommuner. En generaliserad bild av Norrbotten kan sammanfattas såhär: Norrbottningen är mer utsatt för olyckor än svensken i gemen, särskilt männen. Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Kalix, Överkalix, Haparanda och Övertorneå är de kommuner som har högst olycksstatistik (antal människor som vårdas inom sluten vård till följd av olyckor). Brottsligheten är lägre i Norrbotten - här avviker Luleå som tillhör de 50 mest utsatta kommunerna i landet när det gäller brottslighet. Pajala är en av landets tryggaste kommuner (femte plats), här är risken att utsättas för brott mycket liten. När norrbottningen drabbas av olyckor eller brott är hjälpen ofta längre bort än i många andra kommuner i landet - det gäller både räddningstjänst och ambulans.En del av välfärden
Håkan Sörman, vd på SKL, menar att trygghetsfrågorna är en del av välfärden. Skillnaderna är dessutom större mellan kommunerna i dessa frågor än när det gäller kvalitet och utbud inom vård, skola och omsorg.- I Sverige vårdas 100.000 människor varje år efter olyckor. Lek med tanken att förhållandena i den kommunen som har lägst antal olyckor hade gällt i hela landet. Då skulle drygt 43.000 färre människor behöva sluten sjukvård efter olyckor, säger Sörman.Mönstret som gäller för Norrbotten är detsamma i många andra glesbygdsområden, det berättar utredaren Marcus Cato på SKL.- Glesbygdsbor är mer utsatta för olyckor än brott, i storstäder är det ofta tvärtom, säger han.Han berättar också att människor i glesbygd är mer oroliga för att drabbas av olyckor än för brott och att de också är mer benägna att vidta åtgärder för att skydda sig. Till exempel är brandvarnare vanligare i glesbygd än i storstäder.- Man kan säga att de agerar adekvat. I storstäderna är folk mer oroliga för att drabbas av brott, säger Marcus Cato.Det betyder dock inte att all rädsla är rationell, påpekar han.- Det är många äldre tanter i städerna som oroar sig att drabbas av våldsbrott. Och det helt i onödan, vi vet ju att det är yngre män som drabbas av våld, säger Cato.Omfattande kontakter
När det gäller utryckningstiderna för samhällets hjälporgan så saknas polisens siffror. På frågan varför tvingas Marcus Cato medge att Kuriren nu trampar på en öm tå.- Vi har haft omfattande kontakter med polisen men det är lite bekymmersamt, vi har inte kommit i mål, säger han.Polisen vill alltså inte lämna ut sina utryckningstider?- Hmm, nu vill inte jag sabba vårt samarbete. Jag hoppas få med de uppgifterna till nästa studie. Men det finns en rädsla för att dessa uppgifter ska kunna utnyttjas av brottslingar. Men vi kan nog lösa det också, säger Marcus Cato.Syftet med studien och jämförelserna är att få ned siffrorna och skapa ett tryggare Sverige. Mycket av skillnaderna mellan kommunerna kan förklaras med ålders- och könsstrukturer, inkomst- och utbildningsnivåer och geografi (avstånd). Men inte allt.- Nej, det är mycket man kan göra själva och studien kan tjäna som en plattform för det arbetet, säger Marcus Cato.

Olyckor drabbar mer än brott

Norrbottningarna riskerar mer att drabbas av olyckor än av brott. Och när olyckan är framme är hjälpen ofta långt borta. Det visar en färsk studie av Sveriges kommuner och landsting.