Videon är inte längre tillgänglig
Det finns olika uppgifter om när "planking" uppfanns men 2011 har fenomenet vuxit sig riktigt stort. På internet lägger tiotusentals människor upp bilder på upptågen. Vad det går ut på? Att ligga platt med ansiktet nedåt. Svårigheten ligger i att göra det på ett så utmanande sätt som möjligt. På ett så annorlunda ställe som möjligt. Men allting har ett slut. Så även "planking". Eller slut och slut, det är i alla fall inte nummer ett på listan över knasigheter längre. Uggling är den senaste trenden.
Få reaktioner
Varför man ska se ut som en uggla kan ifrågasättas. Så är det i alla fall. Sitt på huk, armar ner, sträckt rygg, stirrande blick och munnen format som ett o.
Så lyder instruktionerna. Även här är det en tävling i allra högsta grad och att vara helt utan benmuskler är ingen fördel. Det kan jag intyga.
När Kuriren drar ut för att testa uggling, råkar det vara kalashelg i Luleå. En hel del folk i rörelse alltså. Då jag förvandlas till den kloka fågeln går det förvånansvärt snabbt att komma in i rollen.
Först känner jag mig ganska kaxig och slänger mig upp på ett elskåp. En uteservering, knökfull med gäster, råkar hamna närmast. Några tittar skeptiskt, men överraskande få människor reagerar på en uggleliknande människa.
Krampgivande syssla
Efter att ha ugglat bredvid en stackars man på en parkbänk, vid en fontän och mitt på gatan, börjar det bli riktigt skakigt i benen. Kramp i både lår och fötter infinner sig och flera pauser krävs. Att "flyga" (riktigt så avancerad uggling lyckades jag inte med) upp på ett tak och uggla var mest speciellt.
Där känner jag mig ännu mer hemma i min nya skepnad. Vad folk tänker om mig reflekterar jag inte så mycket över. Fler och fler vänder sig däremot om. Någon skrattar, någon pekar, många funderar. För så etablerat är inte uggling ännu. Det är nog inte heller något jag kommer att fortsätta bidra med.
Om jag inte väcker fler benmuskler till liv det vill säga.