Ökad ström av ensamkommande barn

Det är snart två år sedan Luleå kommun började ta emot ensamkommande flyktingbarn. Barnen, i Luleås fall enbart pojkar, som kommer är mellan 14 och 17 år och är flyktingar från krigsdrabbade länder som Somalia, Afghanistan och Irak. Verksamheten i Luleå är uppdelad i två enheter. På Bergviken finns asylboendet med tio platser där barnen som väntar på att få sina asylansökningar behandlade bor. Ryggraden
På Björkskatan finns 18 platser på det så kallade PUT-boendet. Där bor barn och unga vuxna som fått permanent uppehållstillstånd. Avtalet med Migrationsverket omfattar 20 platser, varav 5 för asylsökande. - Vi ser att det finns en vinst i att ha det uppdelat på det här sättet. Vår personal är duktig på det första omhändertagandet och vi jobbar till exempel med att introducera barnen i skolan, säger Magnus Johansson. Skolgången är ryggraden i den dygnet runt-verksamhet som erbjuds flyktingbarnen. Magnus Johansson basar för åtta anställda på boendet med olika kompetens och erfarenhet. Deras jobb är att stötta de ensamkommande barnen. - Vi försöker att jobba med och uppmuntra det som funkar hos barnen. De har ju en stark drivkraft i sig eftersom de lyckats ta sig hit. Slussas ut
Han berättar att man jobbar med att hålla barnens egen "motor" i gång. - Man brukar ju prata om curlingföräldrar men det är precis motsatsen till det arbetssätt vi har. Enhetschef Johansson berättar att man hittills tagit emot 35 barn på Bergviken. Många har sedan slussats vidare till Björkskatan och de som ännu inte fått uppehållstillstånd när de fyllt 18 flyttas till boende i exempelvis Boden eller Råneå. De som får stanna i Sverige slussas ut i samhället under stöttning. De kan också välja ett utslussningsboende i kommunal regi under max två år. Ungefär 80 procent av de barn som kommer till Sverige är pojkar. Varför vet man inte riktigt. De övriga, flickorna, försöker man samla på några få stäl len i landet och Luleå vill gärna bli en sådan plats. Verksamheten i Luleå fungerar så bra att Migrationsverket gärna vill att kommunen ska ta hand om fler flyktingar. - Vi hade hoppats att det nya PUT-boendet skulle ha varit i gång nu i september men nu blir det tidigast i januari 2010 på grund av att vi ännu inte hittat en lämplig lokal. Magnus Johansson tycker att förutsättningarna för att bedriva en väl fungerande verksamhet i Luleå är goda. - Vi har bra vård, tandvård och skola. Dessutom är kultur- och idrottslivet rikt. På allvar
Han har en viss förståelse för att alla kommuner inte tycker att de kan ta emot ensamkommande barn på grund av att de rätta förutsättningarna saknas. - Fast alla kommuner kan ju göra någonting. Kan man inte ordna ett boende kanske det går att hitta exempelvis familjehemslösningar. Johansson tycker att det är oerhört viktigt att ta ett uppdrag som detta på största allvar. - Det är viktigt att ge de här barnen en bra start så att de sedan kan klara sig själva. En del av de här människorna ska ju leva och bo i kommunen.

Ökad ström av ensamkommande barn

Luleå kommun har bestämt sig för att ta emot fler asylsökande barn som kommer till Sverige utan sina föräldrar. - Vi vill gärna ha hit flickor, säger Magnus Johansson, enhetschef på asylboendet i Luleå.