1921 invigdes den ståtligt röda byggnaden som byggdes till Luleås 300-årsjubileum. Den utgör en kopia av det gamla rådhuset som revs 1861.
Nu rustar sig Luleå inför ett nytt firande. Om två år fyller vår stad 400 år.
Inom kort kommer kommunpolitiker att ta ställning till om förfallet på Gültzauudden ska stoppas.
– Jag har tagit initiativ till ett ärende som ska behandlas i stadsbyggnadsnämnden 27 augusti. Vi går fram med ett förslag om ett maxbelopp som ska räcka till de mest akuta åtgärderna. Vi står inför ett vägskäl, antingen satsar kommunen sex miljoner kronor eller så kommer byggnaden att rivas om några år, säger stadsbyggnadschef Helen Wiklund Wårell.
Det ursprungliga rådhuset låg i vad som i dag är Luleå stadspark. Den användes som rådhus mellan 1693-1861.
På den tiden innehöll ett rådhus mycket mer än en tingssal. På markplanet fanns arrestlokaler, brandkår, en krog och vedbod.På övervåningen hade borgmästaren sitt tjänsterum och landshövdingen ett övernattningsrum. Där fanns även en sessionssal som inte bara användes vid rättegångar utan också när stadens ledning samlades till möte.
Rådhuset var i alla stadsbors blickfång med sin tingsklocka på taket.
Efter stadsbranden var saknaden så stor att en kopia av rådhuset byggdes och kom att användas till utställningslokal fram till 1938. I dag finns ingen plan för husets framtid. Den står tom och kallställd. Under sommaren har den fram till i år använts till kafé.
2016 genomfördes en besiktning som visade att byggnaden hade omfattande fuktskador.
– Framför allt är det trätaket och väggarna vid fönstren som behöver åtgärdas. Det är svårt att beräkna kostnaden, men det är tveksamt om pengarna skulle räcka till att även rusta upp köket, säger Helen Wiklund Wårell.
Varför anser du att huset bör bevaras?
– Vi har gått igenom kommunens samtliga byggnader som inte nyttjas. Flera har vi lyckats sälja, men rådhuset föreslår vi ska finnas kvar. Den har ett symbolvärde och en stark koppling till Luleås historia. Vi har inte några stora förhoppningar om att få gehör, men om huset rustas upp innebär det att kommunen kommer att stå för framtida driftskostnader. I slutändan handlar det om ett politiskt ställningstagande.
Kommunalrådet Lenita Ericson vill i det här skedet inte ta ställning.
– Det är en fråga för stadsbyggnadsnämnden att avgöra.