Under augusti 2011 börjar Norrtåg att trafikera rälsen i Norrland.
Företaget har därför köpt in tolv pendeltåg av märket Coradia Nordic X62 från tillverkaren Alstom transport. Skräddarsydda för sträckan mellan Riksgränsen och Sundsvall.
När tåget testades i Luleå fanns representanter från tillverkaren, Norrtåg, trafikverket och inte minst infrastrukturministern Catharina Elmsäter Svärd (M) på plats.
Enligt Lars Kleppe, vd för Alstom i Sverige, är de nya tågen byggda för att tåla en kyla ner till minus 35 grader. Vid lägre temperaturer kommer inte tågen att rulla.
Osunt
-Jag ser egentligen inget problem med det, för hur sunt är det egentligen att åka tåg om det är kallare än minus 35 ute. Om det händer något banfel eller liknande är man väldigt utsatt och vi vill inte riskera passagerarnas säkerhet, säger Lars Kleppe.
De stora driftstörningar som drabbat tågtrafiken under de två senaste åren har gjort järnvägen till en omdebatterad fråga i Sverige.
- Kapaciteten på järnvägen behöver förbättras det är de flesta överens om och det är en fråga som vi jobbar med, både nationellt och på Europanivå, säger Catharina Elmsäter Svärd.
Hur den ska förbättras är däremot inte lika glasklart.
Norrbotniabanan
- Det är många frågor som måste lösas. Var får vi mest nytta av pengarna? Är det via underhåll, nyinvesteringar av mötande spår, hur skulle i så fall kraftförsörjningen se ut, och räcker den nuvarande kraftförsörjningen till, säger infrastrukturministern.
En ofrånkomlig fråga när kapaciteten på järnvägen kommer på tal är Norrbotniabanan. I fjol beslutade regeringen att projektet inte finns med bland de nyinvesteringar som staten planerar att bygga fram till 2021.
Bra grund
Med tanke på den redan nu höga nyttjandegraden av stambanan, går det vänta tio år till innan Norrbotniabanan börjar byggas?
- Nu är ju beslutet taget och jag tycker vi har en bra grund att stå på och under tiden får vi möjlighet att utvärdera hur vi ska förbättra infrastrukturen på järnvägen i framtiden. På ett sätt kan man se det som att Norrbotniabanan redan är påbörjad i stora delar i och med Haparandabanan och Botniabanan. Det är bara ett par delsträckor där det ännu inte är beslutat hur finansieringen ska se ut, säger infrastrukturminister. Men jag hoppas att näringslivet och trafikverket gemensamt ska komma fram till en lösning som gör att banan kan börja byggas före 2021.