I december 2019 blev det klart att Luleå Archipelago Adventures skulle driva verksamheten vid Jopikgården på Hindersön. Vi vet alla vad som hände bara några månader senare. Pandemin slog till med full kraft och osäkerheten var stor överallt.
Resandet tvärdog och turistföretagen fick det riktigt jobbigt att överleva.
– Vi har inte hunnit testa vårt koncept på riktigt ännu, konstaterar Eric Schlemme, en av delägarna i Luleå Archipelago Adventures.
Med en bakgrund inom den så kallade aktivitetsturismen vill de göra Jopikgården till en bas längre ut i skärgården dit det går att komma och göra olika aktiviteter. Antingen på egen hand eller via guidade turer. Till exempel går det i dag att hyra kajak och då är det inte långt till fina kajakmål i yttre skärgården som exempelvis Brändöskär.
– Vi vill göra saker med mer "människokraft", som cykling, skidåkning och snöskor. Det känns som att vi har nog med skotrar, konstaterar Eric Schlemme.
Och nu finns även hundkraft på ön.
I hundgården finns i dag elva Siberian hyskys som verkar trivas alldeles ypperligt i vårvintersolen på Hindersön. Några vilar, andra blir spralliga när ägarna går in till dem.
– Det var egentligen en "olycka" att vi har så många. Sju av dem är syskon. Vi fick en gåva, säger Susanne Törnlind och skrattar.
Med sju nya hundar passade det alldeles utmärkt att utöka aktivitetsutbudet på ön med hundspann. Men även om huskys är rätt ras för ändamålet krävs det en hel del träning innan det går att använda dem för att köra människor. Med goda råd från vänner i hundspannsbranschen och en del faktasökning på eget håll har de hittat en plan och en fungerande väg framåt.
– Vi tränade dem hela förra vintern, framför allt på cykeln. Vi parade ihop en stor hund och en mindre, säger Susanne Törnlind som hade sina tvivel i början av processen.
– Förra året tänkte jag "aldrig i livet att vi sätter folk i kälken" (skratt) men det var som att de växte till sig.
Har det varit lättare eller svårare att få ihop hundspannet?
– Jag tycker det varit lättare och trodde det skulle ta längre tid att få ihop "laget". De vill dra, så den biten har vi.
Av de elva är det bara en som varit lite mer motsträvig i själva dragandet men för att få ihop ett fungerande hundspann krävs det rätt individ på rätt plats.
– Utmaningen har varit att hitta någon som lyssnar, framför allt ute på isen där det inte finns något spår. Men nu har vi hittat tre ledarhundar, säger Susanne Törnlind.
Denna säsong har hundspannet tagits i bruk på riktigt och blivit ett komplement till övriga aktiviteter. Nu handlar det om att förfina proceduren.
– Det vi jobbar på nu är att de ska vara lugnare när vi ska åka iväg. Ljudnivån är ganska hög, vi hörs nog ända till fastlandet, säger Susanne Törnlind och skrattar.
Eric Schlemme konstaterar att det är lite ironiskt att han bott många år i Alaska, där hundspann är stort, men att han då höll sig till skidor. När han sedan flyttade till Sverige, där skidor är stort, började han med hundspann.
Han använder sig av den skärgårdsmiljö som erbjuds när de åker med besökarna på hundspannsturer.
– Det är fantastiskt ute på isen vid soluppgång och solnedgång, säger Eric Schlemme.
På Jopikgården finns människokraft, hundkraft och kanske blir det hästkrafter av den äkta varan i framtiden.
– Jag skulle vilja ha hästar här, konstaterar Susanne Törnlind.