Barn och ungdomspsykiatrin (bup) koncentrerar sina resurser uteslutande till barn och ungdomar med psykisk sjukdom.
Dit hör inte adhd som snarare betraktas som en funktionsnedsättning.
– I nuläget finns det ingen annan som får göra utredningar kring okomplicerad adhd, säger Shiler Hussami, verksamhetschef för Bup Sunderbyn.
Trycket med begäran om barnutredningar har växt markant under de senaste åren. Landstingets nuvarande organisation innebär att barn kan nekas hjälp.
Varken skolsköterskor eller distriktsläkare på hälsocentraler är kvalificerade till att göra utredningar om exempelvis adhd, samtidigt som psykologerna på bup inte hinner möta alla krav.
– Vi gör en bedömning om vi får in en remiss från en skolsköterska eller om en förälder undrar om adhd kan vara orsaken till att deras barn inte kan sitta still och klarar inte skolan. Vi startar en utredning bara om vi tycker att problemet verkar allvarligt, förklarar Shiler Hussami.
Det var för sex år sedan som barnpsykiatrin över hela landet fick ett tydligare uppdrag att koncentrera sina resurser till att behandla och utreda barn med svåra psykiska problem.
Det innebär att det krävs en psykiatrisk diagnos, som exempelvis depressioner, ångest, anorexi, psykos, bipolära sjukdomar eller svåra trauman.
– Adhd är ingen psykisk sjukdom. Däremot om det handlar om svåra problem som inte upptäcks och patienten inte får rätt hjälp i tid kan det utvecklas till en psykisk sjukdom. Det är inte sällan att flickor med adhd söker upp barnpsykiatrin under sin högstadietid efter att ha drabbats av ångest och depression, berättar Shiler Hussami.
Hon vill inte spekulera i hur många barn som nekats utredning under de senaste åren.
Det innebär att problemet i stället flyttas över till skolan.
– Mycket går att lösa genom att skolan sätter in rätt åtgärdsprogram, betonar Shiler Hussami. Alla med den här diagnosen behöver inte mediciner. Tyvärr tycker jag att dagens skola inte är anpassad till barn som behöver struktur, schema och tydlighet. Upp till tio procent av skolbarnen klarar inte av alla fria moment.
Enligt Kerstin Wiklund, chef på Elevhälsan i Luleå kommun, har en dialog mellan skolan och landstinget pågått i flera år för att komma till rätta med problemet.
– Jag hade nyss ett möte med skolchefer i Luleå som sliter sitt hår med vårdnadshavare som inte vet var de ska ta vägen. Föräldrarna klagar på att de hänvisas mellan hälsocentraler och bup utan att få någon hjälp. De känner sig vilsna och vänder sig till oss, men det här är ändå landstingets fråga. Inte skolans, betonar Kerstin Wiklund.
Nu kan en lösning vara på väg. Om en månad får Nep-teamet på Sunderby sjukhus ett utökat ansvar att fylla igen det här glappet inom vården.
Förkortningen står för neuropsykiatrisk enhet. Den utreder i dag förskolebarn med misstänkt autism i hela Norrbotten.
Nu ska uppdraget utökas till även neuropsykiatriska utredningar, som adhd och autism, på skolbarn i Luleå och Boden.
Två nya tjänster har knutits till teamet som också fått gemensamma resurser från avdelningarna för barnmedicin, barnhabiliteringen samt barnpsyk.
– Jag hoppas att det ska bli en ingång för begäran om barnutredningar. Förut visste man inte var man skulle skicka remisser. Ska det vara till bup, hab eller till barnmedicin? Nu kommer alla begäran om utredningar att gå till ett och samma ställe på Sunderby sjukhus, säger Shiler Hussami.