1000 svenska kvinnoliv finns bevarade i biografiform på skbl.se, tre av artikelförfattarna är verksamma på Luleå tekniska universitet.
Majoriteten av innehållet i svenska biografiska uppslagsverk tas upp av män. Det nätbaserade uppslagsverket Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon är ett sätt att försöka balansera de siffrorna. Bakom projektet står huvudredaktörerna Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg vid Göteborgs Universitet. Nästan 400 forskare och experter har varit involverade i författandet av artiklarna om ettusen svenska, avlidna kvinnor. 8 mars var det premiär.
– Tidigare forskning har i stort sett varit historier om män, skrivna av män, för män. Kvinnoforskningen kom inte igång på allvar förrän på 70-talet, i takt med att många kvinnor nådde högre positioner och insåg att det fanns stora luckor i forskningen. Vart var kvinnorna någonstans? Det har funnits andra portaler tidigare men inget som liknar den här. Det var verkligen på tiden, säger Caroline Graeske.
Hon är biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet och har skrivit artikeln om Stina Aronson. Enligt henne har ett sådant här projekt stor vikt för kvinnlig representation.
– Det viktiga är att visa på att de här kvinnorna faktiskt har funnits och verkat, de har gjort viktiga avtryck på historien. Ofta får man höra att man inte läser kvinnliga författare i skolan för att det inte fanns några under medeltiden men det här lexikonet visar ju faktiskt att det gör det visst, säger hon.
Urvalet av artikelförfattare har varit väldigt noggrant och redaktionen har i nästan alla fall specifikt tillfrågat experter som gjort tidigare forskning och är inlästa på specifika, historiska kvinnor. Anna Nordenstam är professor i svenska med didaktisk inriktning och har skrivit sju artiklar i lexikonet. En av dem behandlar Sophie Adlersparre, som bland annat var verksam som redaktör och initiativtagare till Nordens första kvinnotidskrift tillsammans med väninnan Rosalie Olivecrona.
– Då hade kvinnor ingen rösträtt, ingen tillgång till den offentliga arenan. Att ha det engagemanget och drivet att starta en tidskrift, dessutom i en tid när det var svårt att vara kvinna i dessa sammanhang... när jag läser deras brevväxling tänker jag wow, hur är det möjligt.
Det historiska dokument som det kvinnobiografiska lexikonet är blir ett sätt att se tillbaka och lära av det förgångna, tycker Graeske och Nordenstam. Det går att ganska svart på vitt se i vilka avseenden samhället rört sig framåt och vart det stått stilla. Som professorer finns universitetsvärlden nära till hands, och den är fortfarande ganska obalanserad.
– Vi har väldigt många kvinnliga studenter i vissa ämnen, sen ju högre upp man kommer desto färre kvinnor är det, det vet vi ju. Här i Luleå är det mycket färre kvinnliga professorer än manliga, säger Anna Nordenstam.
– Ja, och då krävs det förebilder. Det är jätteviktigt att se de som gått före, de som banat vägen. Vi hade inte varit där vi är idag om inte de här kvinnorna hade funnits och verkat inom sina områden, säger Caroline Graeske.
I nuläget finns tusen förebilder i det kvinnobiografiska lexikonet, men förhoppningen är att fler tillkommer. Projektgruppen har ansökt om pengar för att utöka lexikonet. Anna Nordenstam tycker det är viktigt att projektet hålls vid liv.
– Jag tycker det är väldigt viktigt med en sån här insats för just allmänheten. Nu för tiden har vi inte jättemånga uppslagsböcker hemma, vi har dem på nätet och nu är det bara ett klick bort. Det är fantastiskt bra att allt fler får tillgång till de här skatterna, säger Anna Nordenstam.
Fotnot: Även Josefin Rönnbäck, lektor i historia vid LTU, har skrivit en artikel i SKBL.