Nye kyrkoherden ser på livet med tillförsikt

När livet inte blir som vi tänkt oss och vi drabbas av sjukdom, död och sorg har kyrkan en självklar uppgift att fylla. Det menar kyrkoherde Richard Marklund. Själv försöker han leva i nuet, varje dag.

GAMMAL. Madonnabild från 1200-talet.

GAMMAL. Madonnabild från 1200-talet.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2010-01-15 06:00
- Alltför många drömmer framåt och minns bakåt. De skjuter upp livet, säger han. Det är en strålande vacker januaridag när vi möter Richard Marklund i Kyrkbyn. Tillsammans med solen och den gnistrande vita snön blir den omgivande miljön till något som skulle kunna vara avbildat på ett vykort. Tjänsten som kyrkoherde i Nederluleå församling tillträdde han den 1 januari. De senaste tre åren har han varit verksam som komminister i samma församling. - Det är en fantastisk församling som innefattar universitetet, F 21 och Sunderby sjukhus. Här finns både stad och landsbygd. Richard Marklund prästvigdes 1987. Han är uppväxt i Skellefteå. Hans föräldrar gick i kyrkan och var även aktiva inom sin församling. Men det var inte huvudskälet till hans val av yrke. Intresset vaknade på allvar under konfirmationen och förstärktes senare i hans ungdomsår. - Många konfirmationsledare och präster var unga, det var en spännande tid. Vi hade 68-rörelsen (den politiska vänstervågen, reds. anm.) och det skedde en förnyelse av kyrkan. Det handlade mycket om internationell solidaritet, vi såg på kyrkan som en viktig del av samhället och politiken. Orädd kyrka
Särskilt viktig är kyrkans roll när människors liv förändras dramatiskt, av sjukdom, död och sorg. Många behåller också kontakten med kyrkan efter svåra händelser i livet, menar Richard Marklund. - När det handlar om sådant som är svårt att tala om måste kyrkan finnas där och vara orädd. För honom själv tog livet en oväntad vändning i november 2006. Under en semesterresa i Egypten förolyckades hans fru Inger och deras åttaåriga dotter Sara i en bilolycka. Han skadades själv svårt vid olyckan och har fortfarande men, då hans magmuskler slets av. - När jag låg där på olycksplatsen i framstupa sidoläge och insåg att min fru och dotter var döda tänkte jag på vad som nu skulle hända med livet. Runt omkring mig fanns människor jag inte kände. Det var en stor chock. Det tog också tid innan läkarna hade identifierat alla skador på Richard Marklunds kropp. Men han valde livet. - Min bror hade kommit till Egypten från Sverige och han berättade att jag den tredje dagen han var där hade sagt: "Jag vill leva". Han sade sedan att han då förstod att jag verkligen ville det. Sin gudstro förlorade Richard Marklund aldrig, tvärtom upplevde han hur stark Guds bärkraft var när han själv sjunkit så djupt i sin sorg att han inte trodde det gick att sjunka djupare. - Jag blev väldigt omskakad i min gudsbild, men på ett positivt sätt. Richard Marklund menar att människor ofta har en tendens att planera långt framåt, så långt att de glömmer bort att vara i nuet. - En del människor väntar till pensionen och tänker att de då ska leva ut sin dröm. Sedan blir de kanske sjuka eller dör. Vad hindrade dem från att leva ut drömmen tidigare? Gud har gett oss livsutrymme, vi måste våga leva. Sorgen bär han med sig varje dag, men han är tacksam för den omstart han fått i livet. Han säger sig i dag ha en klarsyn och en stark tillförsikt som han inte hade förut. Han har också funnit kärleken på nytt i Birgitta, som han är gift med. - Det går inte att uppleva verklig glädje, utan att ha upplevt sorg. Det är två sidor av samma mynt. Mitt i samhället
Richard Marklund har en tydlig vision av hur han vill att dagens kyrka ska vara och vad han vill åstadkomma som
kyrkoherde. - Kyrkan ska hålla gudstjänster som känns angelägna för människor, de ska innehålla musik och sånger med texter som människor känner igen sig i. Församlingen ska vara mitt i samhället och ge röst åt dem som inte har någon, eller hörs väldigt lite. Det handlar om gamla och sjuka, om människor som drabbats av arbetslöshet och nedmonterade sjukförsäkringssystem. Till kyrkan kan alla komma som de är, enhet i mångfald, som han kallar det. - Många tror att kyrkan är en åsiktsgemenskap, men den är en trosgemenskap med Jesus Kristus i centrum. Kyrkan är öppen för alla oberoende av kön, ras, religion, kultur, sexuell läggning eller politisk uppfattning. Välkommet beslut
Beslutet om att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan var något han välkomnade. - Kanske inte ett lätt beslut, men nödvändigt. Kyrkan ska hjälpa människor att skapa varaktiga relationer i kärlek, det är en viktig uppgift för oss. När det gäller äktenskapet måste vi förnya oss, hitta ett nytt synsätt. Motståndet mot kvinnliga präster inom kyrkan kallar
Richard Marklund för "oerhört tragiskt", men han påpekar samtidigt att frågan är av mycket liten betydelse i stora delar av Luleå stift. Det som skett i Övertorneå och Pajala, där kvinnliga präster motarbetats, är enligt honom ett uttryck för en ultrakonservatism. - Kvinnor och män kan vara lika bra präster, det finns ingen gudagiven ordning på det sättet. Linda Kask
Richard Marklund Ålder: 49 år Bor: På Bergnäset i Luleå Familj: Hustrun Birgitta och två
bonussöner Fritidsintressen: Träning och framför
allt fiske Aktuell som: Nybliven kyrkoherde
i Nederluleå församling
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om