- Vi har förberett fyrverkerier i Luleå, både i Norra hamn och vid universitetet, Haparanda, Boden och Juoksengi sedan i oktober månad. Det känns lite snopet när vi vet att allt är över på ungefär tio minuter. Men det är det värt, säger skjutledarna Fredric Carlsvärd och Andreas Norberg. Båda är de aktiva i Pyrotekniska Sällskapet vid Luleå tekniska universitet.
- Arbetet i Pyrotekniska Sällskapet i Luleå sker helt ideellt. De slantar vi får in går till inköp av pjäser, hyror, utbildning i säkerhet med mera. Säkerhet har prioritet ett för oss. Hela det första året i sällskapet går åt till att utbilda sig i allt som har med pyroteknisk säkerhet att göra. De flesta av medlemmarna brukar vara aktiva i fem år. Den tid en civilingenjörsutbildning tar, säger Fredric Carlsvärd med rötter i Göteborg.
Klotformade bomber
- För folk i allmänhet är väl fyrverkerier förknippat med raketer. Men vi pyrotekniker använder oss mest av klotformade bomber. De skjuts iväg från bombrör med hjälp av friliggande krutladdningar, som också antänder bombernas effekter. Bombrören placeras i kistor av trä och bildar en avfyringsramp, säger Andreas Norberg med rötter i Österjörn, fem mil nordväst om Skellefteå.
- Som regel skjuter vi bomberna rakt upp. Men genom att vinkla avfyrningsrampen lite grand kan vi åstadkomma ett bredare spektra av effekterna. Sedan finns det bomber med en massa olika effekter. Krevadbomber är de vanligaste. Det kan handla om allt från en ren knall, salut, till färgglada klotkrevader eller flerstegsvarianter. Kometer kallas "svansar" som skjuts upp från marken. De kan variera allt ifrån en kraftig pelare som långsamt löses upp till en så kallad lyspärla.
- Överraskningsmoment kan skapas med till exempel eldbägare och eldkvastar. Solar och kronor i form av ett hjul som drivs av raketmotorer är andra effekter. Med hjälp av färgade brännare på ett stativ kan bokstäver och symboler skapas, fortsätter Fredric Carlsvärd.
Genomtänkt tempoväxling
Vad är det som tar tid med fyrverkerier?
- Det är att komponera färger, variera intensitet och andra effekter. Fyrverkeriet måste sättas samman så att det blir snyggt när det fyras av. Varje akt består av en noggrann genomtänkt tempoväxling. Oftast med en lugn start för att sedan stegras. En akt avslutas ofta med en stor eller flera större pjäser. Och i finalen brukar vi givetvis vräka på lite extra, avslöjar Andreas Norberg.
Luleå och Haparanda
Nu närmast stundar bland annat två större fyrverkerier för Pyrotekniska Sällskapet vid universitetet i Luleå. Det ena är i Luleås Norra Hamn och det arrangeras av Luleå kommuns parkförvaltning. Tidigare var även Vattenfall i Norrbotten medarrangör. Men de har nu hoppat av.
Det andra fyrverkeriet äger rum i Haparanda och Torneå. Städerna svarar för alla kringarrangemang med musik, tal med mera. Och företagare svarar för fyrverkerierna. Det första fyrverkeriet startar i Torneå klockan 23.00 svensk tid, alltså klockan 24 på den finska sidan. Det finska fyrverkeriet sköts av lokala pyrotekniker. Däremot håller pyrosällskapet från Luleå i trådarna för fyrverkeriet klockan 24.00 i Haparanda.
Toppmodernt system
Som nämnts är Andreas skjutledare i Haparanda och Fredric i Luleå. Till hjälp har de ett antal skyttar som sköter själva avfyrningen. Pyrotekniska Sällskapet i Luleå har en fin samling avfyrningsramper. Med dagens datateknik kan de också använda sig av ett toppmodernt digitalt avfyrningssystem.
Hur startade pyrosällskapet i Luleå?
- Det började valborg 1984. Innan dess hade ett gäng intressenter varit ned till Kungsbacka på utbildning. De fick skjuta två fyrverkerier där nere. Ett motsvarande fyrverkeri sköt gänget sedan på egen hand i Boden. Pyrotekniska Sällskapet i Luleå var därmed grundat.
Även inomhus
Är det mest i Norrbotten ni har era kunder?
- Vi har under årens lopp varit i farten i hela Sverige. Nämnas kan till exempel fem år vid Vattenfestivalen i Stockholm. Fyra år vid Göteborgskalaset. I slutet av 1980-talet var vi störst i Norden på inomhusfyrverkerier. Som de enda större fyrverkerifixarna norr om Gävle har vi kunnat samarbeta med de större firmorna och skjuta deras fyrverkerier i Norrbotten och Västerbotten.
- Hårdrockband har också varit våra uppdragsgivare. Fyrverkerierna har ingått i deras konserter. När det ska skjutas och knallas vid universitetet i samband med festligheter finns vi naturligtvis med i bilden. Men det vi uppskattar kanske allra mest är nyårsnätternas fyrverkerier på hemmaplan i Norra Hamn i Luleå.
Hur många aktiva är ni i dag i sällskapet?
- Vi är 13 stycken som bär traditionen vidare, säger Fredric Carlsvärd.
Miljöaspekten då?
- Det har hänt otroligt mycket bara de 10-15 senaste åren på miljösidan. Vi har till och med kunnat sätta press på Kina, som tvingats ta fram mer miljövänliga fyrverkerier. Annars har de inte en chans på världsmarknaden.
- Utvecklingen har verkligen gått framåt. I dag är de flesta ämnena i fyrverkerier naturliga. Det är mest kol i pjäserna. Rökbildningen kommer från vattenångor och lukten från svavel. Allt är ämnen som återfinns i vår natur, säger Andreas Norberg.