Lärarbehörigheten är den enskilt viktigaste faktorn i skolan, anser Emma Engelmark.
Den hotande lärarbristen var en av parametrarna när Luleås nya skolstruktur beslutades 2016. Större enheter skulle ge goda förutsättningar för både personal och elever, löd en av ledstjärnorna.
Prognoser visar att hälften av alla grundskolelärare i Norrbotten gått i pension om tio år. Bedömningen på nationell nivå är att bristen inte går att utbilda bort.
– Lärarbehörigheten är den enskilt viktigaste faktorn och det som driver hela utbildningen. Med större enheter får vi större möjligheter att erbjuda heltider och därmed lättare att rekrytera. Sedan blir arbetsmiljön bättre. Lärarna får fler kollegor, säger Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Statistik från kommunen visar att antalet lärarrekryteringar ökar inför varje läsår. 2019 var det runt 150, i år 200. Likaså ökar pensionsavgångarna. I år är de 29, de två närmaste åren visar prognosen 56 respektive 72.
– Vi har rekryterat bra i år men situationen är utmanande, säger Maarit Enbuske, Luleås skolchef.
Maarit Enbuske, skolchef i Luleå.
Snittet för lärarbehörighet i de kommunala grundskolorna är 80,3 procent, vilket är fem procentenheter lägre än vid tiden för Framtidens skola (85,3).
– Det är oroande och visar att de prognoser som gjordes då stämmer, säger Enbuske.
I den grupp på 21 kommuner som Luleå jämför sig med är snittet 72 procent. Snittet 2016 var 73 procent. Luleå ligger alltså högt, men har en brantare kurva nedåt.
Merparten av Luleås skolor ligger i spannet 70–90 procent. Problemen är störst i mindre skolor, men bilden är inte entydig. Ersnässkolan har 70 procent och skolan i Avan 77. Samtidigt har Alviksskolan 87, och Boskataskolan, som är en medelstor skola i tätorten, bara 72.
– Det är svårt att säga vad som är en lägstanivå. Man vill ligga på 100 procent. Egentligen aldrig under 80, säger Enbuske.
Alviksskolan har en lärarbehörighet på 87 procent enligt den senaste statistiken.
Allra störst problem finns på högstadierna på Hertsön och Tuna. Där är behörigheten 45 respektive 59 procent. Störst är bristen på språklärare.
– I de mest utsatta skolorna är det tufft för hela personalen. Bara behöriga lärare får sätta betyg, säger Enbuske.
Även för stödfunktioner kring elevhälsan finns en oroande utveckling. Där ingår skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och specialpedagog. Andelen specialpedagoger inom hela kommunen har minskat de senaste tio åren, från 5,5 procent till 4,4.
Grafiken visar hur andelen specialpedagoger i Luleå minskat de senaste tio åren.
– Det är svårt att rekrytera specialpedagoger. En rektor på en skola kan få annonsera ett år för att tillsätta en tjänst. När det gäller de andra funktionerna har vi full bemanning, säger Tomas Hansson, chef för resurscentrum.
Tunaskolan, som har nästan 600 elever och är störst i Luleå, har en egen skolsköterska och kurator. Mindre skolor måste dela på resurserna. Till exempel delar Hedskolan, Avan, Klöverträsk och Antnäs på en kurator, medan Östra, Antnäs och Måttsund delar på en skolsköterska.
Följden blir att en del av arbetstiden går åt till transport.
Små skolor delar på skolsköterska med andra skolor.
– Det är oerhört viktigt att vi kan erbjuda stöd till barn som har behov. Det finns samma fördelar med större enheter för rekrytering av specialpedagoger som för behöriga lärare. När det gäller skolsköterska vill man ju att de ska finnas tillgängliga när behovet dyker upp, inte när de har sin dag på skolan, säger Emma Engelmark.
Liberalernas gruppledare Thomas Söderström anser inte att större skolor automatiskt innebär bättre förutsättningar för att lösa lärarförsörjningen.
– Det en stor utmaning och centralisering är absolut inte en allenarådande lösning. Titta bara på Luleå där lärarnas löner är bland de lägsta i landet. Vi vill lägga mer resurser på den biten, säger han.
Stora skolor är inte lösningen på problemet med lärarförsörjningen, anser Thomas Söderström.
En enkät som Lärarförbundet gjorde tidigare i år visade att hälften av medlemmarna ville arbeta på en skola med max 100 barn. Dock var hälften av de svarande förskollärare.
– Lärarna är individer, precis som alla andra. Vissa gillar större enheter medan andra trivs bäst på mindre skolor. Vi behöver en mix av små och stora skolor. En kommun av Luleås storlek måste orka upprätthålla det. I vår budget har vi visat att det går att prioritera skolan, säger Thomas Söderström.
Inte heller när det gäller att parera bristen på specialpedagoger anser han att större skolor är rätt väg att gå.
– Löser inte problemet. Man borde i stället överväga fler vuxna i skolan, exempelvis lärarassistenter.