Skolverket har ett regeringsuppdrag att kartlägga frånvaron i skolan, något som gjordes 2021, och som nu ska följas upp. Utbildningsdepartementet slår fast i ett pressmeddelande i november 2023 att "elevfrånvaro är ett stort problem i skolan i dag", men också att kunskapen om omfattningen av frånvaron är bristfällig.
I slutet av året ska Skolverket vara klar med sin utredning.
– Vi har följt frånvaron jättenoga, under pandemin och efter. Vi har ett bra underlag. Den totala frånvaron ligger fortfarande på en grad som är högre nu än innan pandemin. Det vi kan se är ett förändrat mönster, säger Peter Ohlsson.
Hur allvarligt är det?
– Säg att man har ett barn som ligger på tio procents frånvaro, det innebär att man missar ett år av sin grundskoleutbildning, man går i skolan i tio år. Modern forskning visar att tio procents frånvaro är en gräns. Har man högre frånvaro än det är det en riskfaktor, säger han.
Nya läroverket ska fördjupa sig i statistiken för att sedan till hösten kalla föräldrar till möten. Innan dess vill Peter Ohlsson inte nämna några siffror.
– Det för att de ska få en bild av hur det är, och hur vi agerar.
Han tror inte att Nya läroverket är ensam om att se den här trenden.
– Jag utgår från att det ser likadant ut på de flesta skolor, både i Luleå och nationellt.
I Skolverkets rapport "Kunskapstappet i grundskolan under covid-19-pandemin" som kom ut 2022 framgick att elevers frånvaro ökade under pandemin. Fler elever stannade hemma fler dagar vid sjukdom, än de skulle ha gjort innan pandemin, framgår av rapporten.
På Nya läroverket uppmanar elever och föräldrar följa råden på 1177, vid feber, kräkningar och förkylningar.
– Har man feber ska man inte gå till skolan. När det gäller magsjuka ska man vara hemma minst ett dygn symptomfri efter det man har kräkts, för äldre barn. Och för yngre barn, förskolebarn, är det två dygn. Lite snuva eller hosta efter förkylning, då ska man kunna gå, säger Caroline Andersson, skolsköterska på Nya läroverket.
Hög skolnärvaro är en framgångsfaktor för att lyckas i skolan. Det säger Louice Stridsman, skolchef för grundskolorna i Luleå kommun.
– Det vi ser när vi följer frånvaron är att det är låg frånvaro i yngre ålder, förskoleklass, lågstadiet och mellanstadiet. Men i årskurs sex, där ser vi tendenser till att frånvaron ökar. Det kanske inte är så mycket den ogiltiga frånvaron, utan anmäld frånvaro, säger Louice Stridsman.
– Vi tar ut statistik två gånger per läsår, vi följer det regelbundet och även i realtid. Vad är det för trender vi ser, säger hon.
Hon nämner att den totala frånvaron för 2024 är på 3,7 procent, i kategorin elever som har över 30 procents frånvaro eller mer. En siffra som dock sjunker, 2022 var den på 4,6 procent.
– När man börjar komma upp i högre frånvaro, då blir det svårt som elev att ta igen det man missat, säger hon.
Om en elev har ogiltig frånvaro går det ut ett meddelande till vårdnadshavare direkt.
– Vi har en rutin som innebär att vi tar kontakt med vårdnadshavare vid frånvaro. Vi har något som kallas för omtankesamtal och det finns för alla där det finns ett behov.
Är du orolig för frånvaron i Luleås skolor?
– Generellt är jag inte orolig för den. Skolorna jobbar på fint. Där jag känner oro är de fåtal elever som inte kommer till skolan, där är oftast flera aktörer inblandade som till exempel socialtjänst och sjukvård, säger Louice Stridsman.