"Ganska stor del av det som slängs går att använda vidare. Det är den förflyttningen vi vill åt", säger Jenny Widmark. "Vi behöver minska vår konsumtion av textilier överlag", säger Veronica Wendin.
Besökare kryssar mellan överfulla klädbord och klädstänger. I myllret, omgivna av gamla och använda kläder, står Jenny Widmark, hållbarhetschef och kollegan Veronica Wendin som är miljöpedagog och hållbarhetsstrateg. De jobbar på Lumire som är ett kommunalt bolag för vatten och avlopp, avfallshantering, återvinning och återbruk.
Det är klädbytardag i Vetenskapens hus, ett event som vuxit sig allt starkare. I våras slogs rekord då 8 000 plagg byttes och gjorde Luleå till Sverigebäst i den kategorin.
– Det var galet, säger Veronica Wendin när hon minns tillbaka.
Sedan slår hon fast:
– Beteendeförändringen kommer. Det ökar, och det är vi glada för.
Vad är syftet med klädbytardagen?
– Man lämnar in hela och rena plagg till oss, i säsong. Man får en biljett tillbaka och kan checka ut tio plagg under den här dagen. Syftet är att vi ska cirkulera mera, att vi ska använda våra plagg längre, säger Veronica Wendin.
Lumire vill helst att kläder som samlas återbrukas, och används vidare av andra.
Från och med 1 januari gäller nya krav för insamling och sortering av textilier (se faktaruta), däribland klädesplagg. Det ska inte kastas i restavfall. Den som lämnar in kläder ska kunna välja mellan att lämna in trasig textil eller hel textil. Tanken är att det sedan ska återanvändas eller återvinnas.
Redan i dag samlar Lumire in textilier som antingen säljs i någon av deras två butikerna eller hamnar hos samarbetspartners där kläderna används vidare. De textilier som inte går att använda går till energiåtervinning (förbränns).
Men en försvinnande liten del av textilier återvinns rent generellt, och i dag finns det ingen aktör som återvinner i Norrbotten, enligt Jenny Widmark. I så fall måste kläderna transporteras söderut.
För Lumire är det svårt att veta hur mycket mer mängder som kommer in efter årsskiftet. Oavsett, så ser Lumire helst att kläder och annat i första hand ska användas vidare.
– Vi vill ha fler aktörer här i Luleå som säljer second hand. Det bästa är att återbruka, säger Veronica Wendin.
– Man kan lämna hela och rena kläder och textilier till andra aktörer än oss också, säger Jenny Widmark.
Om textilierna inte går att använda, så återstår det antingen att användas till energiåtervinning (förbrännas) – eller återvinnas.
– Vi tittar på om X-antal ton ska återvinnas, var kan vi göra det? Vi kommer upphandla återvinningen av textilier, så det sitter vi med nu, säger Widmark.
Lumire kommer behöva väga all textil som lämnas in till deras återvinningscentraler, och rapportera till Naturvårdsverket, berättar Veronica Wendin och Jenny Widmark. Samt även nå ut med information till Luleåborna om de nya kraven.
Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen behöver vi minska klädkonsumtionen, från 25 nya plagg per år och person till 5.
– Textilindustrin har större påverkan än flygindustrin på klimatet, säger Veronica Wendin.
Vad tror ni klädbranschen säger om det rådet?
– Jag tror klädbranschen behöver ställa om. Det är klart, de vill att vi ska konsumera mer, det förstår jag. De vill tjäna pengar. Men vi kan inte fortsätta att ta av jordens resurser på det här viset, och lämna så stort avtryck som vi gör i dag, säger hon.
– Det är beteendet, att bara köpa, köpa, köpa som vi måste ändra, säger Jenny Widmark.
Vad säger ni om aspekten att folk kanske inte vill använda gamla kläder?
– Ja, den frågan får jag ofta. Då tänker jag så här; åker man taxi? Sover man på hotell? Vi människor rör i saker, vi befinner oss med andra människor. Köper du kläder på second hand går de ju att tvätta, säger Veronica Wendin.
Kvinnor och unga har varit två kategorier som sökt sig till event likt klädbytardagen.
– Om en ska generalisera har vi fler kvinnliga besökare, kanske att fler män behöver ta sig en tur till andrahandsmarknaden, säger Jenny Widmark.