"Framtidens skola i Luleå" heter projektet som ska förändra skolan i grunden. I bakgrunden finns en växande brist på lärare och en oro för att inte klara kvaliteten i undervisningen. Det säger skolchefen Karina Pettersson Hedman.
– Det vore oansvarigt att inte göra något. Vi måste främst säkra den utbildningskvalitet som alla barn har rätt till, säger hon.
Men det främsta problemet är lärarbristen. Pensionsavgångar, dålig återväxt, behörighetskrav och en växande kommun är en svår ekvation att lösa. Samtidigt visar inte små skolor sämre resultat (inte bättre heller) än stora.
– Men det är svårare att rekrytera till små skolenheter. Vi har många skolor med bara en klass för varje årsklass, säger skolchefen.
Skolan vill ha minst två klasser per årsklass för då blir det enklare att skapa hela tjänster för lärare. Det gäller F-6-skolor; på högstadiet (7-9) gäller minst tre parallellklasser. Det talas nu om skolor på minst 250-300 elever.
Så skolor med färre än 300 elever kommer att försvinna?
– Nej, så blir det inte. Vi är ju låsta i den skolstruktur vi har i dag. Därför måste vi titta på vilka förutsättningar som finns, stadsdel för stadsdel, säger Hedman.
Det arbetet startar nu och ska pågå hela hösten i samråd med elever och föräldrar i så kallade medborgarmöten.
– Vi vill ha en öppen transparant process, säger skolchefen.
Kommunen ser grundskolans struktur som en kvarleva från när Luleå var en småstad. Och trots flera försök har kommunen inte lyckats förändra den nämnvärt de senaste 20 åren. Till skillnad från gymnasieskolan.
– Det handlar också om elevtransporter. Vi vill att så få elever och lärare som möjligt måste pendla mellan skolor under skoldagen, säger Hedman.
Luleås skolvärld har arbetat med detta en tid och i dag lämnas de första tankarna på en ny skolstruktur ut i offentligheten. Skolchefen vill inte kalla det ett förslag utan för ett underlag.
Men är det konkret?
– Ja, väldigt konkret utifrån vad vi ska titta på, säger hon.
Skolpolitikerna i barn- och utbildningsnämnden vill se "underlaget" först av alla. Dessutom vill de se det utan att bli störda och dagens sammanträde är därmed inte öppet för varken allmänhet eller media.
Då ska ses i ljuset av att politikerna backat från åtta förslag om skolnedläggningar sedan 1995.
– Vi jobbar i en politiskt styrd organisation och i slutändan är de ett politiskt beslut, konstaterar Karina Pettersson Hedman.
Kommunen kommer att möta motstånd vilka skolor de än tänker stänga. Och i dag nöjer sig inte folk med att protestera; de gör egna utredningar och granskar kommunens uppgifter med lupp.
– Visst kommer vi att bli granskade, konstaterar skolchefen.