Arrangemanget på torsdag kväll var välbesökt, ett 100-tal personer vandrade runt på Hushållningssällskapets jord- och skogsbruksfastighet Knösen för att se närmare på den försöksverksamhet som bedrivs. Ett rent experiment är den inhägnade biten åkermark där Hushållningssällskapet planterat olika trädslag som tall, thuja, björk, sibirisk lärk och hybridaspar i räta rader.
Efter två år ser man tydligt vilka trädslag som växer fort och vilka trädslag som absolut inte tål klimatet eller lerjorden. Hybridasparna har ränt i höjden och är nu mer än manshöga medan tallplantan är ynkligt liten och thujan en brun och förtorkad risbuske.
– Det är ett pedagogiskt verktyg. Här kan man visa folk att det här trädet passar inte här, förklarar Mikael Andersson, Hushållningssällskapet.
Besökarna fick också studera hur skogen ser ut efter en så kallad MVG-gallring, som utförts med en mindre gallringsskördare än vad som brukligt är. MVG står i det här sammanhanget för mervärdesgallring och förespråkas av Jörgen Lindqvist. Eftersom maskinen är smalare och lättare än de som vanligtvis används så behöver man avverka färre grova träd, som så att säga står i vägen för maskinen. Det bildas inte heller några gator där vinden kan accelerera.
– Skogen blir mer tålig för stormskador, säger Jörgen Lindqvist.
Metoden är dock föga känd bland skogsägarna.
– Jag är inte emot stora maskiner, men de ska användas på rätt plats, vid slutavverkning, säger Jörgen Lindqvist.