Nytt år innebär som vanligt nya lagar och förordningar. Så även 2015 även om årets nya lagar inte är så revolutionerade.
Det beror delvis på att den mest omtalade lagändringen inte blir av vid årsskiftet – den nya lagen om personnamn.
– De är inte klara lagen. Vi vet inte när den kommer, säger Stina Lilja, presskontakt på PRV (Patent- och registreringsverket).
"De" i sammanhanget är regeringen. Lagförslaget var klart redan i maj 2013 och då angavs 1 januari 2015 som tidpunkt för lagändring. Men så blir det inte.
Kanske "de" har annat att tänka på?
– Det kan vara så (skratt), säger Lilja.
Tanken med den nya är att skapa en lag som både är mer tidsenlig men som ska bli hållbar på lång sikt. Men den nuvarande namnlagen från 1992 gäller alltså tillsvidare.
Mattias Benke är namnbytarspecialist på PRV. Han behöver inte påminnas om bakgrunden till den nya lagens generösa inställning till förnamn (egennamn). Den innebär att du ta vilket namn du vill (nästan) och byta hur ofta du önskar.
– Madeleine-fallet. Det är att av två fall som banat väg för detta. Nu är det mycket enklare för mig att heta Eva, om jag skulle vilja det. Eller att döpa min dotter till Mattias, säger Mattias Benke.
Förnamn behöver inte följa personens kön och även för övrigt kan man välja tämligen fritt.
– Ja, det är inte mycket att säga nej till. Men runda ord, de är fortfarande olämpliga som namn, säger Benke.
Det andra rättsfallet utöver Jan-Olov Madeleine Ågrens kamp var fallet Q, föräldrar som ville ge sitt barn en initial som namn. Det får man göra enligt den nya lagen.
– Men den största förändringen är att du kan ta ett vanligt efternamn utan ansökan. Vill du heta Svensson går det bra. Tidigare måste du han släktskap med någon Svensson, det är en stor skillnad, säger Mattias Benke.
Fritt fram att ta anta något av våra vanligaste efternamn (familjenamn). Men även här finns begränsningar; namn med färre än 2 000 innehavare är skyddade och kräver ansökan och prövning. Det gäller även för nya unika familjenamn men här är förutsättningarna för godkännande bättre.
– Det är tillåtet att ta sin fars eller mors egennamn och lägga till son eller dotter och på så sätt bilda ett nytt efternamn. Därmed är ju inte sonnamnen skyddade längre, förklarar Benke.
I den nya namnlagen, när och om den nu kommer, får nya mellannamnen inte tas.
– Ja, de är på väg bort, det är en strulig konstruktion. Nu återgår man till dubbla efternamn, med eller utan bindestreck och det väljer man själv, säger Mattias Benke.
När kommer lagen?
– Ja du, det börjar redan vara kört även för halvårsskiftet 2015. Jag vet inte.