Luleå.
Han går åttonde terminen i den regionaliserade läkarutbildningen. Föreläsningarna ges via videokonferensutrustning från Umeå universitet. Praktisk träning får 25-årige Rikard Ahrgren på Sunderby sjukhus och i Norrbottens primärvård.
– Jag vill jobba med människor, säger han om yrkesvalet.
Hur Rikard Ahrgrens framtida patientkontakter kommer att se ut är ett oskrivet ark.
Han utbildar sig i en tid av omvälvande förändringar. Extrem ekonomisk press på systemet – med allt fler multisjuka äldre – gör att politiker och tjänstemän jagar kostnader.
"Olika krafter"
– Jag ser olika krafter i sjukvården. En del talar om effektiviseringar och att "alla ska vara friska". Patienterna får mindre mänsklig kontakt för det kostar pengar. Samtidigt poängteras det mänskliga mötet ofta från personalens sida, säger Rikard Ahrgren.
Hans bild av framtiden rimmar med scenarion som redovisas i nationella rapporter. Exempelvis socialdepartements Empati och high tech som släpptes ifjol.
* Pengarna räcker inte för att behålla nuvarande organisation.
* Patienten ska själv utföra vissa vårduppgifter.
* IT-lösningar ska överbrygga geografiska avstånd då många vårdkontakter ska ske på distans.
* Fysiska vård- och omsorgsbyggnader får mindre betydelse då mer sköts i hemmen.
* Sjukhusen blir färre men mer specialiserade.
* Specialister blir ännu mer specialiserade och jobbar oftare på distans. Delar av dagens specialistsjukvård flyttar till primärvården (som kallas närsjukvård), inte minst när det gäller stora folksjukdomar.
* Diagnostiken blir mer pricksäker.
Hela människan
– Det sker redan en utslussning till patienterna. Det finns EKG-apparater att låna ut och man kan få hem dialysutrustning. Sedan gör man uppföljning och analyser av provsvar. För 20 år sedan var det otänkbart att mäta blodtrycket själv. Om 40 år har man nog kommit mycket längre på den fronten, säger Rikard Ahrgren.
Han har ännu inte fattat beslut om sin framtid. Vetenskapsmannen inom honom tilltalas av att bli superspecialist på detaljnivå inom något specifikt område. Samtidigt drömmer han om att arbeta med helheten.
Gärna i verkliga möten med människor i deras livsmiljö.
– Det finns mycket som lockar med allmänläkeriet. Man följer en patient under lång tid och blir nästan en del av familjen.
"Kunskap är makt"
Rikard Ahrgren vill bidra till att bryta gamla maktstrukturer.
– Kunskap är makt. Det finns en kunskapsskillnad mellan patient och läkare, då blir det också en maktskillnad. Men auktoritetstron får aldrig hindra vården, det gör den ibland. Jag tycker att det är läkarens skyldighet att motverka det, säger han.
Han är positiv till e-tjänster som ger tillgång till journalinformationen.
– Maktövertaget bryts i takt med att patienten får mer makt.
Tillgängligheten kräver att läkarna noga överväger formuleringarna.
– Det blir en stor utmaning. Inte ens jag som läkarstudent förstår allt som skrivs i journalen, säger Rikard Ahrgren.