Studien om hur företagare drabbas av coronapandemin bedrivs vid Uppsala universitet.
Studien heter Egenföretagare under och efter covid-19. Den bedrivs vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet och ingår i ett större, internationellt projekt.
Tanken är att skildra hur egenföretagare tvingas utveckla sin verksamhet inför hotet att gå i konkurs. Osäkerhetsfaktorer som hur länge krisen ska hålla i sig och hur verksamheten ser ut efter krisen innebär en psykisk påfrestning på många företagare.
I projektet ska även effekterna av de olika slags stödpaket och åtgärder som sätts in i varje land jämföras.
Företagarnas regionchef i Norrbotten Lars Lindberg välkomnar projektet.
– Det blir väldigt intressant att se vad de kommer fram till, säger han.
Företagarna har gjort ett antal undersökningar med sina medlemmar under pandemin, men just hur den psykiska press som många utsätts för när företagets framtid hotas har inte berörts ännu.
– Det finns dock planer på att ta fram ett sådant material. Vi har redan otaliga vittnesmål från skärrade företagare som hört av sig och vi erbjuder medlemmar hjälp av professionella coacher. De upplever en stress som är så hård att vissa nästan blir handlingsförlamade. Det finns till och med de som ringt och gråtit, säger Lars Lindberg.
Lars Lindberg, regionchef vid Företagarna i Norrbotten, anser att Sverige kunde valt en tydligare strategi när det gäller företagsstöd. "I praktiken lägger man ju ett näringsförbud på vissa branscher men lägger över ansvaret på företagen", säger han.
Det finns fler faktorer som pressar företagarna, förutom det egna företagets framtid och sin egen försörjning.
– Vi vet att 46 procent av våra företagare vid minst ett tillfälle valt att inte ta ut lön själva, för att i stället låta pengarna gå till de anställda. Det har säkert blivit än vanligare under 2020. Utöver företagarens direkta lön påverkar det även dennes sjukpenninggrundande inkomst och framtida pension. Många har en stark relation till sin personal, som man inte vill svika. Inte heller vill man sätta sina kunder i sticket. I vissa fall kan det även handla om en underleverantör som är beroende av företaget. Man upplever att man sätter nästa företag i näringskedjan i skiten, helt enkelt.
Lars Lindberg anser att de viktigaste stödåtgärder som Sverige lanserat är möjlighet till korttidspermitteringar och sänkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.
– Jag kan ändå tycka att Sverige kunde valt en tydligare strategi med vilka stöd man kan få och vilka stöd som ska förlängas, bland annat. I praktiken lägger man ju ett näringsförbud på vissa branscher men lägger över ansvaret på företagen, säger Lindberg.