Malin Larsson, vd för Luleå Energi ser industrins tajta tidsplaner som den största utmaningen kommande fem år.
"Mängden arbete, att det är så tajta tidsplaner" svarar hon.
Vattenkraft, vindkraft och kärnkraft måste byggas ut för att möta det ökade behovet av el i Sverige. Det säger Vattenfalls vd Anna Borg när hon besöker Teknikens hus i Luleå.
Dagens överskott på el i norra Sverige (SE1) förvandlas till ett stort underskott år 2045, minus 125 terawattimmar enligt Energiföretagens rapport från i fjol.
– Landbaserad vindkraft är oftast det som går fortast att bygga. Att bygga havsbaserad vindkraft tar aningen längre tid och kärnkraft tar ännu längre tid. Så det gäller att lägga pussel och bygga elnät i samma takt som man bygger ny elproduktion, säger Anna Borg.
I Norrbotten har Vattenfall två pågående vindkraftsprojekt, Storlandet i Gällivare kommun och Selkävaara i Pajala kommun.
– Havsbaserad vindkraft i Bottenviken skulle absolut kunna vara ett alternativ. Vi tittar på det också, säger Anna Borg.
Är det lönsamt bygga ny kärnkraft med dagens förutsättningar?
– Om du bara tittar på intäkten du får på elmarknaden i dag så är det inte det. Det är inte heller så man byggt kärnkraft i någon del av världen. Staten behöver vara med och på något sätt dela risken när man bygger kärnkraft.
– Det räcker inte heller att bygga en reaktor, man behöver bygga ett antal för att få ekonomi i det. Så jag är glad över att regeringen har bestämt sig för att titta på en sådan här riskdelningsmodell, säger Anna Borg.
Var är realistiskt att snabbt kunna bygga ut elproduktionen för att möta industrins ökade behov?
– Den el som finns i dag kommer att räcka fram till 2030 ungefär. Efter det kommer man snabbt att behöva mer elproduktion och mer elnät. Då är det framförallt landbaserad och havsbaserad vind i det korta perspektivet som kan bidra. I det litet längre perspektivet kan man tänka sig att kärnkraft bidrar. Här och nu är det framförallt mer elnät och mer uppkoppling som behövs.
Håller Svenska kraftnät tillräckligt högt tempo?
– Jag skulle gärna se ett högre tempo i hela branschen, det gäller inte bara stamnätet utan även region- och lokalnätet.
– Jag skulle säga att det är den största utmaningen för oss alla, att hålla tillräckligt högt tempo.
Vätgas tillverkad med fossilfri el från vattenkraft eller vindkraft kan vara en lösning som minskar behovet att bygga ut elnätet menar Anna Borg.
– Man kan tänka sig att man bygger kluster av infrastruktur för vätgas, och transporterar vätgasen istället för elen. Ett sådant kluster skulle mycket väl kunna finnas i den här delen av landet, eftersom det är så mycket industri som kommer att ha användning av vätgas, säger Anna Borg.
Ett vätgaskluster efter Luleälven?
– Det skulle man kunna tänka sig, svarar Anna Borg.
Luleå Energi påverkas i hög grad av industrins omställning. Bolaget bygger en mottagningsstation för inkommande el.
– Vi kommer att behöva förstärka elnätet, både för industrin men också för Luleåborna, för att man ska kunna ladda sin elbil och man ska kunna producera egen solel. Alla områden inom vårt företag är inom förändring, säger Malin Larsson, vd för Luleå Energi.
Hinner ni med i industrins takt?
– Vi försöker ju verkligen rigga för det. Dels så behöver vi ha en del ytterligare kompetens i vårt företag, men också prioritera ganska hårt.
Vad ser du som största utmaningen de kommande fem åren?
– Mängden arbete, att det är så tajta tidsplaner. Vi behöver verkligen komma till beslut, få fram planerna, komma till beslut, börja leverera och investera, säger Malin Larsson.