I projektet "Att drabbas av en andra hjärtinfarkt" medverkar hjärtpatienter från Norrbotten och Västerbotten som ingår i det så kallade MONICA-registret. I studien medverkar personer mellan 25 och 74 år som drabbats av en eller flera hjärtinfarkter mellan 1990 och 2009. Resultatet av projektet visar en stor skillnad mellan könen. 50 procent av alla män som drabbats av en andra hjärtinfarkt fick den inom 33 månader efter den första. Samma mätning för kvinnor visar nästan halva tiden jämfört med män – inom 16 månader kom den andra hjärtinfarkten.
– Resultatet kan bero på en skillnad i hur vården behandlar män och kvinnor efter en hjärtinfarkt. Tidigare forskning visar att kvinnor i mindre utsträckning än män får behandling med ballongsprängning. De får inte heller, i lika hög grad som män, de läkemedel som rekommenderas efter en hjärtinfarkt. Men det behövs mer forskning för att kunna kartlägga exakt vad skillnaden beror på, säger Ulrica Strömbäck som är doktorand i ämnet omvårdnad och som tillsammans med sina handledare jobbar med forskningsprojektet.
Kvinnor är generellt äldre när de får sin första hjärtinfarkt, men det kan inte vara hela förklaringen till resultatet i studien menar Ulrica Strömbäck. Men kvinnor är även mer belastade av diabetes, rökning och högt blodtryck.
– Vi vet inte vad det beror på än, säger hon.
Det finns även en skillnad mellan länen när det gäller hur många som drabbas av en hjärtinfarkt i Sverige. I Norrbotten drabbades 490 personer, per 100 000 invånare, av en hjärtinfarkt år 2015. Det är 125 personer fler per 100 000 invånare än övriga Sverige.
– Norrbotten har alltid haft fler hjärtinfarkter än övriga riket. Antalet har sjunkit, men inte i samma hastighet som övriga Sverige.
Vad kan det bero på?– Man funderar om det har med socioekonomi och livsstil att göra, men det är spekulationer.
Ulrica Strömbäck tror att vården måste anpassa eftervården individuellt, och inte behandla dem som drabbats av en hjärtinfarkt som en hel grupp.
– Utmaningen, tror jag, är att hitta de personerna som behöver extra stöd för att kunna göra livsstilsförändringar. Sjukdomen finns i kroppen, hjärtinfarkten är inte slutet på en sjukdom utan ett symtom på något som pågår i kroppen, säger Ulrica Strömbäck.