Nu tar de över scenen – "Glada gänget" är tillbaka

Stämningen är på topp. Det är fullsatt och fruktansvärt varmt. När Sven-Ingvars klassiska hit "Åh, Kristina från Vilhelmina" klingat av hörs en röst som överröstar alla applåder: "Vilket drag!" Det är tisdagskväll hos Glada gänget.

Ingemar Isaksson missar aldrig någon av Glada gängets sångträffar. Den här gången sjunger han en inlevelsefull version av "Där rosor aldrig dör" uppbackad av Anton Nenämaa samt körledarna Niklas och Mona Tornéus.

Ingemar Isaksson missar aldrig någon av Glada gängets sångträffar. Den här gången sjunger han en inlevelsefull version av "Där rosor aldrig dör" uppbackad av Anton Nenämaa samt körledarna Niklas och Mona Tornéus.

Foto: Pär Bäckström / pbfoto.se

Luleå2022-05-22 19:00

Det går inte att ta miste på att det ligger förväntan i luften. Två års väntan är över.

Den förste medlemmen anländer till föreningslokalen på Malmudden redan 90 minuter före utsatt tid.

Till slut har mer än 40 personer trängt sig in i rummet. Det finns inga lediga stolar kvar.

– Det betyder mycket att vi kan samlas igen efter pandemin. Många medlemmar har varit sorgsna och väldigt isolerade. De har varit understimulerade. En del har mått så dåligt att det kan liknas vid psykisk ohälsa, berättar FUB-ordförande Ingrid Renberg.

Den första FUB-föreningen bildades i Stockholm 1952. Förkortningen står för Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. I dag använder man hellre begreppet intellektuell funktionsnedsättning.

Ingrid Renberg kom i kontakt med föreningen via sin son som föddes med Downs syndrom. Hon har på nära håll sett vilken betydelse som musiken kan spela.

Glada gänget startade under hösten 2017 för att fylla tomrummet efter nedläggningen av Processorkestern som drevs som en daglig verksamhet av Luleå kommun.

– Vi hade hoppats att Processorkestern skulle leva vidare, men när den lades ned bestämde vi oss för att starta en sånggrupp. Vi upptäckte direkt att intresset var stort. Vår förening arrangerar många aktiviteter, men den här är den mest populära. Alla blir verkligen glada i musiken. Man kan se att många får självförtroende av att våga stå och sjunga i mikrofonen, berättar Ingrid Renberg.

Det är fjärde gången som Glada gänget samlas i vår. Den fjärde juni ska de uppträda på Teknikens hus.

Som vanligt är Ingemar Isaksson på plats. Han missar aldrig en träning. Med stor inlevelse framför han Vikingarnas outslitliga slagdänga "Där rosor aldrig dör". Han sjunger till förinspelad musik, men för säkerhets skull får han stöd av Anton Nenämaa på akustisk gitarr.

Efteråt förklarar Ingemar Isaksson att han inte blir nervös av att sjunga inför publik, men så har han också stått på samma scen som en av Sveriges mest kända sångare.

– Vet du vem Carper Jarnebink är? När jag var med i Processorkestern fick vi uppträda med Arvingarna i Stockholm. Det var roligt.

I ett angränsande rum fortsätter sångträffen. Körledarna Mona och Niklas Tornéus kallar fram Linnea Isaksson som bjuder på en energifylld version av "Let´s Twist Again".

– Det är rena vitaminkicken att få leda den här kören. Vi blir jätteglada över att få uppleva en sådan sångglädje. De skrattar, kramas och dansar. Ibland får jag kliva in och stötta sången. En del kan inte prata, men de kan låta och fånga känslan i texten på sitt eget sätt, berättar Mona Tornéus.

Ingrid Renberg upplever att på senare år har samhällets syn på intellektuell funktionsnedsättning förändrats.

– I dag syns vi mer. Jag tycker mig se en förändring sedan praktikanten Jerry dök upp i ICA-reklamen. Klimatet har blivit mer öppet och det finns en större förståelse.

FUB har cirka 340 medlemmar i Luleå. Föreningen är i dag beroende av ideella insatser.

– Arbetet känns förstås meningsfullt, men jag skulle bara önska att Luleå kommun tog ett större ansvar när det gäller Glada gänget. Förr stod kommunen för lönen för Processorkesterns ledare. I dag måste FUB använda en stor del av vprt verksamhetsbidrag för att kunna behålla våra musiker, förklarar Ingrid Renberg.

Funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning innebär att det kan vara svårt att förstå och lära sig vissa saker. Det är ingen sjukdom utan handlar om att hjärnans funktioner är nedsatta.

Cirka en procent av alla barn och vuxna i Sverige har en intellektuell funktionsnedsättning. En stor grupp har Downs syndrom.

Enligt Statistiska centralbyrån har 16 procent av landets befolkning någon form av funktionsnedsättning. I begreppet ingår också nedsatt syn, hörsel eller talproblem, dyslexi, epilepsi och diabetes.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!