Nu tändas tusen juleljus...

Ett av husen i Luleå där bilisterna lättar på gasen och tar sig en extra titt, ligger på Gamla vägen på Mjölkudden. Där svingar en bjällra fram och tillbaka på skorstenen, och där tar en gigantisk upplyst snögubbe emot vid farstutrappan. I huset bor Mats och Debora Eriksson. ? Jag tycker att vi lever i en så mörk del av världen, så det är roligt att kunna lysa upp på det här sättet, säger Mats Eriksson. När paret Eriksson bodde i Skellefteå var deras hem ett omtyckt utflyktsmål i juletid. ? Vi hade en pensionär som granne och han hade suttit och dragit streck för varje bil som kom förbi på julafton. Han gav sig efter 800 streck, men sa att det säkert hade varit över 1.000 bilar som kört förbi. Mörkare och tråkigare Nu när Erikssons flyttat från Skellefteå säger deras före detta grannar att huset har blivit mycket mörkare och tråkigare. ? Jag har varit mycket i Amerika och min fru är från Florida. I Amerika tror jag att man skulle skriva i tidningarna om det fanns hus som INTE var utsmyckade på det här sättet. Det är väldigt vanligt där, säger Mats Eriksson. Peter Westin arbetar på elfirman Erics elektriska och säljer ljusslingor och lampor till hugade kunder. ? Vi säljer väl mer och mer för varje år, tycker han. ? Men nog händer det att kunderna säger att de tycker att viss utsmyckning ser alldeles för tivoliaktig ut. Nu i dessa yttersta av tider börjar ljusslingorna vara slut i hyllorna. ? Kunderna köper slingor från första advent och framåt. Den allra billigaste ljusslingan kostar runt ?tjugan?. ? Den allra dyraste runt en ?tusing?, enligt Peter Westin. ? Vill du dessutom ha en slinga som blinkar så får du betala några hundra mer, säger han och berättar att det finns slingor som är programmerade att blinka på olika sätt. ? Åtta olika sätt, ja det vill säga sju olika blinkningar och så ett fast sken. En vanlig ljusslinga drar mellan 80 och 90 watt. Den som planerar att pynta sitt hus gör klokt i att planera en smula. Alltför stor belastning på systemet innebär en risk. Lågvoltsslingor I huset på Mjölkudden är de flesta av installationerna kopplade till transformatorer som driver lågvoltsslingor. ? Vi har också timers som slår på och av slingorna, berättar Mats Eriksson. En del av ljusen och arrangemangen, bland annat den spelande julgranen, har Debora och Mats Eriksson fört med sig från Amerika. ? I USA kostar sådant här nästan ingenting, säger Mats Eriksson. ? Det har blivit billigare i Sverige också den senaste tiden. ?Skinktoppen? Anders Karlsson är nätchef på Luleå energi. Han och hans kollegor märker att vi använder mer elektricitet just i månaden december. ? Det ser oerhört annorlunda ut sedan bara tiotalet år tillbaka, säger han. Han kan se på sina mätare när herr och fru Luleåbo slår på spisen för att koka skinka. ? Förr i tiden kallades det för ?skinktoppen?, den där sista vardagseftermiddagen innan jul då alla skulle koka skinka och göra annan julmat. Då gick förbrukningen upp. ? Då hade vi ofta årets högsta effektuttag. Men på senare tid köper vi mer och mer färdigkokad skinka, så skinktoppen är inte lika markant som förut. Anders Karlsson har naturligtvis lagt märke till den alltmer växande trenden med att pryda och smycka sina hus med många ljuspunkter. ? Det där sväller något enormt, säger han. ? Vi håller tydligen på att allt mer amerikaniseras. Själv har han en viktig sak när det gäller ljus när julen kommer. ? En julstjärna att ha i fönstret ? och helst ska det vara en sådan där som man hade när man var liten. Just nu är han emellertid i flyttningsbestyr, så i år har adventsstjärnan fått vänta. Men den ska upp. Innan jul.