Nu ska biodlarna bli fler

Genom ett nytt projekt som startade i våras ska biodlare i samarbete med LRF satsa på fler bisamhällen och fler biodlare. Mats Mellblom upplever att konsumenterna efterfrågar svensk honung, dels för att man vill stötta pollineringen i Sverige och dels för att man får en annan kontroll över kvalitén hos den svenska honungen. - En honungsburk som färdats på en lastbil genom Chile i två månader har man ingen större koll på. Med svensk honung får man kontroll över hela produktionskedjan, från bikupa till burk, säger han. Siffrorna ska dubblas Efter en topp i början på 80-talet, med omkring 200.000 bisamhällen, har biodlingen minskat rejält. I dag finns cirka 100.000 bisamhällen i Sverige, en siffra som man med det nya projektet hoppas kunna fördubbla igen. Målet är att det år 2010 ska finnas 210.000 bisamhällen i landet. En tuff uppgift, enligt Mats Mellblom. - Biologiskt så är det möjligt, så länge det inte fortsätter regna så mycket som det gjort den här sommaren. Sen gäller det att klara det hela administrativt och socialt, att helt enkelt få folk med oss. Svårt att rekrytera nya Han förklarar att den alltför traditionella rekryteringen har varit en av orsakerna till bisamhällenas minskning de senaste åren. Antalet biodlare har minskat mer än antalet bisamhällen, och det har varit svårt att rekrytera nya. Den största anledningen är att folk är mer rörliga nuförtiden. - Har man en biodling kan man bara vara borta någon vecka på sommaren, därför tycker en del inte det är värt att ha mindre biodlingar. Satsar man i stället på en större biodling, och ser det som en del av sin inkomst, är det lättare att stanna hemma på sommaren och kanske resa bort på vintern i stället, säger Mats Mellblom. Ungdomar ska lockas I dag är det bara mellan 30 och 50 personer i Sverige som får mer än hälften av sin inkomst från biodlingen. - Det är svårt att ha biodling som heltidssysselsättning. Det är för mycket jobb på sommaren och för lite på vintern. Mats Mellblom menar att många därför kompletterar sin biodling med något inom jordbruk, vilket är viktigt att framhålla för att locka fler ungdomar till biodlingen. - Vi har ett stort antal sökande till naturbruksgymnasiet, vilket visar att ungdomar i dag är intresserade av de gröna näringarna. Lönsamhet finns Förut har en biodlare nästan alltid varit en äldre farbror, som när han blir för gammal lämnar över till en något yngre farbror. Tyngdpunkten har legat på 60-årsåldern, därför är många biodlare än i dag ganska till åren komna. - Om vi visar att det finns en lönsamhet, att man kan ha biodlingen som en deltidsförsörjning, så kan fler bli intresserade. Mats Mellblom hoppas också kunna rekrytera fler invandrare genom projektet. - Många har invandrat från länder där man är bekant med biodling. Har man med sig kunnandet och intresset är det kul att kunna ta upp det här igen.