Nu har lärarna fått nog

Den kommunala skolverksamheten blöder. Kostnaderna för verksamheten är betydligt större än de budgetmedel man har att röra sig med. Stora neddragningar har aviserats.Orsakerna är flera. Krympande elevkullar och strömhopp till friskolorna är två. I Luleå har skolan dessutom massor av lokaler som står tomma men som ändå drar kostnader.Lärarna på Hertsöskolan i Luleå har fått nog av neddragningar, besparingar och budgetproblem. Dels har man dragit igång en namninsamling och dels kommer en stor demonstration att genomföras på gågatan i Luleå på torsdag.- Om man ska spara med den så kallade osthyvelprincipen så slår det väldigt hårt. Olika skolor har olika behov, säger Rolf Morin, speciallärare på Hertsöskolan.Räcker inte
Om barn- och ungdomsförvaltningen inte får ett tillskott på medel menar skolchefen Sture Bryggman att man tvingas lösa de ekonomiska problemen med att säga upp folk på skolorna. Men det räcker inte. Han anser att man också måste spara genom att frysa investeringarna och genom att stänga skolor och på så sätt minska lokalkostnaderna. - Vi vill inte att man ska stänga någon skola men vi måste kunna avyttra delar av lokalerna när elevantalet sjunker. Lokalkostnaderna är en jättestor del av skolans budget, säger Anna-Karin Mäntylä.Från 2000 till 2008 har eleverna i den kommunala skolan minskat från 9.100 till 7.000 men lokalytan som man betalar för är fortfarande lika stor som för åtta år sedan. Bara sedan i fjol har 300 elever bytt från kommunens skolor till friskolor. Beräkningar visar att ytterligare 500 elever kommer att försvinna fram till hösten 2009.Dålig koll
Om politikerna bestämmer sig för ett investeringsstopp kommer även den planerade utbyggnaden av förskolan att stoppas.Totalt under 2009-2011 måste kostnaderna i skolan minskas med 60-70 miljoner kronor varav 30-35 miljoner kronor ska sparas redan under 2009. Kommunalrådet Karl Petersen håller med om att skolan måste spara men han tycker att tjänstemannaförslaget är alldeles för omfattande. Lärarna på Hertsön tycker att det är konstigt att den högsta politiska ledningen i stan har så dålig koll på de ekonomiska problem som skolan brottas med.- Politikerna måste avsätta mer pengar till skolan och dessutom måste framförhållningen i planeringen bli bättre, säger Lennart Pettersson.Rolf Morin berättar att han började jobba som lärare 1972 och han börjar bli trött på ständiga besparingar.- Hälften av de här åren har jag fått höra att vi måste spara, säger han och tillägger att skolan behöver arbetsro.Närmare 60
Mellanstadieläraren Stefan Hallberg har varit på skolan sedan mitten på 1970-talet och han berättar att det hänt en del med medelåldern i lärarkåren sedan han började.- När jag började låg medelåldern runt 35 - i dag är den närmare 60, säger han.Om skolan ska säga upp lärare är det de yngre som får gå.- Jag har jobbat på Hertsöskolan i fem år och lever under ett ständigt hot. Jag vet inte om jag ska få sluta eller om jag får vara kvar, säger en orolig Lena Envall Lundström, en av skolans yngre lärare.Ringer runt
Lärarna på Hertsöskolan berättar att de har fått bra respons på sitt upprop, både från personal på andra skolor i kommunen och från föräldrar.- Vi hoppas att föräldrarna också kommer och demonstrerar, säger Lennart Pettersson.Han berättar att lärarna på skolan håller på och ringer runt till alla politiker i fullmäktige.- Det är fem i tolv nu och det gäller att påverka på alla plan, säger han.Pettersson menar att lärarna kommer att få hantera större elevgrupper om besparingarna blir verklighet.- Ska vi klara budgeten måste vi ha uppemot 30 elever i varje klass och det fungerar inte.