Nu bjuder Luleå bugg och swing upp på lektionstid

nnn Om någon tycker att dans är tråkigt eller rent av lite töntigt så är det dags att tänka om.  nnn När instruktörer från Luleå bugg och swing bjuder upp elever på Idrottsprogrammet i Luleå till dans är det efter en lite tveksam start snart full fart och idel glada miner i spegelsalen i Hälsans hus. nnn - Det är kul att prova något annorlunda. Något helt annat än det man gör annars, säger en av eleverna, Emil Johansson.

SÄTTER SNURREN. Det är inte självklart att alla steg och turer sitter på en gång. Allt måste upprepas för att fastna. Foto: LINDA WIKSTRÖM

SÄTTER SNURREN. Det är inte självklart att alla steg och turer sitter på en gång. Allt måste upprepas för att fastna. Foto: LINDA WIKSTRÖM

Foto: Linda Wikström

LULEÅ2008-02-23 01:45
Danssporten har fått alltmer plats och uppmärksamhet i media på sista tiden, både i form av mer TV-sändningar från tävlingar och genom program som till exempel Let?s dance, som verkar gå hem hos den stora allmänheten och då också hos barn och ungdomar. Om det har något genomslag inom danssporten i länet är lite mer osäkert men föreningen Luleå Bugg och swing rider gärna med på vågen. Lektionerna på Hälsans hus ingår i ett projekt som heter Idrottslyftet som initierats av Riksidrottsförbundet. Projektet går ut på att få fler barn och ungdomar att idrotta även längre upp i åldrarna. Varje klass eller grupp får prova dansa vid 2-4 tillfällen. Luleå bugg och swing hoppas på detta vis kunna trygga återväxten av medlemmar. Under våren finns planer på att följa upp projektet med en nybörjarkurs för gymnasie- och eventuellt också högstadieungdomar. Killar sökes
Man har haft en del bekymmer med rekryteringen, särskilt bland pojkarna. En nybörjargrupp för barn fick nyligen ställas in för att fördelningen mellan pojkar och flickor blev alldeles för ojämn.-De flesta som börjar träna dans vill snart börja tävla och då måste man ha danspartner, säger Robert Johansson, som är gruppledare inom föreningen.-Vi har försökt annonsera efter killar, men inte fått särskilt många napp. Killar inser sällan vilket stort värde det har i sociala sammanhang att kunna dansa. Många vill men törs inte. De som har lärt sig dansa i unga år behöver inte hälla i sig en massa alkohol för att våga.Inom idrottslyftet har också mellanstadieklasser fått dansundervisning och nu är det alltså gymnasieelevernas tur. Att döma av elevernas ansiktsuttryck kan man som betraktare sluta sig till att de flesta som deltar i dagens lektion har behållning av dansandet. Rosor bryter snart ut på kinderna och mungiporna drar sig allt längre norrut ju mer tempot skruvas upp.-Jag brukar säga att man ska prova något först innan man bestämmer sig för vad man tycker om det och det här är elever med en ambitös inställning. Man ser att de har roligare än de själva förstår, säger idrottslärare Magdalena Hallöf. Kroppskontroll och tankemöda
Frida Öhman och Tomas Söderström från Luleå bugg och swing håller i dagens lektion. Båda är aktiva dansare, de är inte danspartners annars men de håller ofta kurser tillsammans. Först börjar de med lite uppvärmning, friare dans till disco- och popmusik. Alla rör sig lite trevande, inte helt avslappnat men inte heller ovilligt.-Byte! ropar Tomas och då ska eleverna medsols byta danspartner. Bytena sker med jämna mellanrum så att alla får dansa med alla.Snart blir det lite mer allvar. Frida och Tomas visar först och sedan får de andra prova momenten och rörelserna själva utan musik. Det är inte helt självklart för alla att ta stegen rätt eller snurra åt rätt håll på rätt ställe. Att dansa ensam är en sak, att dansa med någon annan och att kunna förutsäga nästa rörelse, är lite svårare. Det kräver både ett visst mått av kroppskontroll och en del tankemöda för att turerna ska sitta. När väl den första nervositeten lagt sig ser det ut att gå lite lättare. Valet av musik påverkar mycket hur ovana gymnasieelever kan ta till sig dansen. Frida och Tomas har en väldigt blandad mix av låtar med sig. Allt från lugnare rn?b, pop och disco till dansband och hårdrock. Vad gäller dansbandsmusik så är det kanske ingen höjdare för de flesta i gymnasieåldern men Tomas menar att de vill ta med någon sådan låt också för att det oftast är den musiken det buggas till på grund av det högre tempot.-Tyvärr är disco och hiphop lite för långsamt för att det ska bli riktigt bra, säger han.-Men i och med att musiken förändras så gör också dansen det, säger Frida. Uppsluppen final
När drygt halva lektionen har gått kan man tydligt se att alla har blivit lite säkrare. Fötterna jobbar lite snabbare och koncentrationen avspeglar sig i ansiktsuttrycken. -Glöm inte gunget och svänget! ropar Frida. - Det är viktigare med grundsteg och sväng än med snurr. Dansa med en personlig touch, precis som när man spelar fotboll. Alla har sin egen stil, se på Zlatan, säger Tomas och räknar in i dansen.-Nu provar vi att skaka loss lite - fem, sex, sju, åtta! -Dansa med magen, ha kontakt med din inre "feeling"! Spänn magmusklerna så får ni bättre kontroll på armen också.Frida visar hur man genom att använda magmusklerna lättare kontrollerar dansens rörelser. "Don´t blame it on the sunshine, don?t blame it on the moonlight", uppmanar ljudanläggningen alltmedan solen skiner i kapp med leende ansikten.Innan lektionen avslutas får eleverna chans att visa upp sig, vilket inte är odelat populärt att döma av några högljudda kommentarer. Par för par ska dansa förbi de andra medan de peppas och applåderas. Även om motståndet i början verkar ganska massivt så är det är inte många som backar ur och resultatet blir en uppsluppen final där skratten och handklappningarna närmast dränker musiken.Om det finns något intresse hos eleverna att fortsätta med dansen återstår att se men Frida är hoppfull.-När vi startade projektet här var det två tjejer som anmälde sig till danskurs direkt, säger hon.
Riksidrottsförbundet har fått 500 miljoner kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Ambitionen är att satsningen, som bär namnet Idrottslyftet, ska fortgå under fyra år med lika stort stöd alla åren. Första året pågår from 1 juli 2007-30 juni 2008.Huvudinriktningen är att få barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet ska utgå från ett jämställt och jämlikt perspektiv.För att öppna dörrarna för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna ska idrottsrörelsen arbeta med att:Utveckla förbund och föreningar.Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.Rekrytera och utveckla ledare.Samverka med skolanLäs mer på Riksidrottsförbundets hemsida: www.rf.se
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om