Hemma i kammaren har hon en vältummad anteckningsbok, där hon tecknar ned årets alla vedermödor. Det står datum för varje sådd, för varje insamlad skörd.
Odlingsåret inleds i februari, när de första tomatfröerna planteras. Det avslutas först i oktober, när sista potatisen plockas upp.
I dag finns det 18 olika tomatsorter i växthuset. De är röda, gröna, gula, randiga, chokladbruna och svarta.
– Den här sorten heter Indigo Rose, Den är svart, men smakar ungefär som en vanlig tomat, berättar Anita Johansson.
Kanske går det att förnimma en svag nyans av plommon.
Vi befinner oss i Brändön, cirka 25 kilometer norr om Luleå. Byn har anor ända från medeltiden. Redan 1543 skattskrevs här flera bönder.
Anita Johansson håller liv i familjegården.
– Jag är tredje generationen. Min pappa Allan drev en bondgård, men den har lagts ned även om ladugården står kvar. Jag har fått mitt odlingsintresse av mamma Karin. Hon odlade allt.
Tillsammans med maken Ronny registrerade hon en enskild firma, Staffansgården bär & grönt, för snart 20 år sedan. Gården har fått sitt namn efter en indelt soldat som lär ha bott på samma plats i slutet av 1600-talet.
De senaste dygnen har det skördats grönsaker och plockats bär för fullt. I dag inleds nämligen Bondens marknad. Åtta lördagar framöver kommer 13 lokala matproducenter från hela länet att sälja sina varor på Storgatan.
– Det brukar vara den roligaste tiden på året. Det är många kunder som man känner igen, berättar Anita Johansson.
Odlingsintresset ger avkastning, men båda makarna har valt att behålla sina halvtidsjobb.
– Vi har trappat upp våra odlingar för varje år. Det ger ett tillskott i kassan. Men det går inte att leva på odlingarna, det är snarare ett sätt att leva, säger Ronny Johansson, som när frun inte hör viskar att de bor på den vackraste platsen i Brändön.
Det finns fog för det djärva påståendet. Nedanför Staffansgården sluttar odlingarna ned mot en havsvik. I landet trängs sju sorters potatis med olika lökväxter, medan morötterna och purjolöken ser ut att vara något försenade i år.
Sommaren 2022 går inte till hävderna som den allra bästa växtmässigt. I Staffansgården har det hittills bara fallit 15 millimeter regn.
– Vi har mer av ett havsklimat här. Det kan regna i stan, men inte här. Som tur är finns det gott om kallkällor häromkring som håller jorden fuktig, berättar Ronny Johansson.
Intill kålväxterna växer en nykomling. Buskarna är meterhöga. Avkastningen liknar blåbär, men bären är mer avlånga i formen. De kan bli mellan tre-fyra centimeter långa.
Det var dottern Maria Johansson som upptäckte blåbärstry och har odlat fram buskarna. Det tar fyra år innan de första bären dyker upp.
– Bären smakar som blåbär och är precis lika nyttiga. Maria har kokat sylt på blåbärstry första gången i år, förklarar Anita Johansson.
Dottern spelar en allt större roll i familjeföretaget. Det är hon som ligger bakom den ack så mödosamma tillverkningen av åkerbärssylt, och kokar både morotsmarmelad samt rödvinbärsgelé. Nu finns planer på att utbilda sig till trädgårdsmästare med ekologisk inriktning.
– Det skulle passa oss bra. På Staffansgården satsar vi på en naturlig odling. Vi använder varken bekämpningsmedel eller konstgödsel., Det innebär lite mer jobb, men det är det värt, betonar Anita Johansson.