Den omfattande forskningen inom hjärt- och kärlsjukdomar ger resultat.
Antalet personer som dör efter akut hjärtinfarkt har mer än halverats de senaste 20 åren, visar statistik från Socialstyrelsen.
Men framstegen kostar pengar.
För Norrbottens läns landsting beräknas de nya riktlinjerna som infördes i oktober öka kostnaderna med 30–34 miljoner kronor årligen.
Hur får ni ihop det här?
– Vi måste se om det finns anledning att omprioritera eller förändra arbetsrutiner så att vi får utrymme för nya saker, säger Glenn Berggård (V), landstingsråd.
Han uppger att han dock inte har tagit del av kalkylerna.
Det som ökar kostnaderna på läkemedelssidan är exempelvis förebyggande av blodproppar orsakade av förmaksflimmer samt utökningen av en viss behandling vid hjärtsvikt.
För hjärtklaffssjukdomar rekommenderas i högre grad en ny metod där läkarna går in via ljumskens kärl i stället för att öppna bröstkorgen.
I våras lade överläkaren Jonas Millgård, som analyserat riktlinjerna, fram siffrorna för landstingets administrativa ledning.
– Jag har inte fått respons ännu, vi har efterfrågat det, säger han.
Landstingsdirektören Veronica Sundström svarar:
– Frågan gick tillbaka till närsjukvården för att titta djupare och komplettera analyserna. Generellt är landstinget ekonomiskt mycket hårt ansträngt och vi räknar med stora underskott i år, säger hon.
Ska personalen följa riktlinjerna?
– Det är alltid ett mål att följa dem, sedan handlar det om tajming och vad vi har för kompetens och resurser. Det är inte enbart hjärtsjukvårdens riktlinjer vi måste ta hänsyn till, säger Sundström.
Hon hänvisar till ledningen för närsjukvården, där hjärtsjukvården ingår.
Ulf Bergman, närsjukvårdschef, uppger att frågan ska diskuteras före jul.
– Vi ska försöka rangordna: vad är mest angeläget att genomföra av riktlinjerna, vad är näst viktigast? Är det något som inte kostar pengar om vi genomför det? Finns det nån annan metod som kan utmönstras? Sedan får vi föra samtal med länets kardiologer i detalj, säger han.
Riktlinjerna kom i oktober. Kardiologerna säger till mig att de ska följa dem.
– Ja, det blir så i vissa lägen. Det är en ganska stor del av vården där vi inte alltid har ekonomisk ram efter riktlinjerna fullt ut, men allt i riktlinjerna kostar inte pengar.
Politikern Glenn Berggård pratar om att omprioritera resurser.
Är det möjligt att omfördela 34 miljoner kronor inom division närsjukvård?
– Det är ingen enkel sak att omfördela så pass många miljoner. Vi kommer i första hand nogsamt att titta på åtaganden som inte får så stora ekonomiska konsekvenser, säger Ulf Bergman.