Andreas Lind förbereder just nu en rapport, som visar hur de industrier som transporterar mest gods drabbas hårdast av svaveldirektivet. De branscher som berörs är just de som är starka i Norrbotten: Trä, pappersmassa, stål och järn.
Rapporten om svaveldirektivet ska läggas fram för näringsdepartementet före årsskiftet.
Enligt de beräkningar som gjorts leder de nya reglerna för svavelutsläpp till ökade kostnader för Sveriges del på mellan 13 och 26 miljarder kronor per år. En av kritikernas viktigaste invändningar är att EU:s medlemsländer i och med det inte längre konkurrerar på lika villkor.
För snabbt
Andreas Lind tycker att beslutet om svaveldirektivet fattades för snabbt. Det har lett till att industrin inte hinner med att ställa om och hitta nya lösningar.
- Det kommer att bli fler transporter på land, tvärt emot EU:s önskan om att sjöfarten ska öka. Med landtransporterna ökar koldioxidutsläppen och dessutom blir det mycket farligare med fler tunga fordon på våra vägar. Och på järnvägen är det redan för trångt.
Tid för omställning
Näringslivet hoppas nu på att införandet av svaveldirektivet kan skjutas upp några år. Andreas Lind framhåller att ingen i längden vill köra fartyg på bunkerolja, för miljöns skull.
- Så jag är inte alls säker på att vi borde riva upp beslutet, men om branscherna fick på sig till 2020 - 2025 att ställa om så vore det mycket bättre, säger han.