Översvämningar orsakade av skyfall har skördat många liv i Centraleuropa den senaste tiden. Micael Bredefeldt, handläggare vid Länsstyrelsen i Norrbotten, arbetar med klimatanpassning och har följt med i nyhetsrapporteringen under sin semester.
– Jag tycker det är väldigt tragiskt.
Han har blivit lite förvånad över de stora konsekvenser som skyfallen får i en del områden.
– Såvitt jag kan bedöma så är vissa av de byggnader som har drabbats gamla och byggda på det som man har ansett är översvämningssäkra platser. Det som har hänt visar att även områden som inte har påverkats av skylfall på flera hundra år kan påverkas när det blir så oerhört kraftiga regn.
Med ett allt varmare klimat får man räkna med mer nederbörd och dynamik i vädersystemet. Inte heller i Norrbotten går vi säkra.
På senare år har Länsstyrelsen låtit utföra skyfallskarteringar för samtliga huvudtätorter i Norrbotten. Enligt vad Micael Bredefeldt erfar är det flera kommuner, däribland Luleå, Piteå och Boden, som har börjat planera för de följder som kan uppkomma av skyfall i tätorterna, vilka kritiska punkter som finns och hur man kan åtgärda dem.
Skyfallskarteringarna finns tillgängliga på länsstyrelsens hemsida.
– Generellt handlar det om att bygga upp någon form av säkerhet för större regnmängder och skyfall så att vattnet har någonstans att ta vägen, till havet eller ett vattendrag, och kan rinna undan säkert utan att orsaka skada på vägen dit. I centrala Piteå, där man hade rätt stora problem för några år sedan, vet jag att kommunen har planerat för att göra en dagvattendamm i centrala stan.
Enligt Henrik Larsson, som arbetar med samhällsskydd hos Länsstyrelsen, finns det i nuläget två områden i länet som är utpekade som riskområden enligt EU:s översvämningsdirektiv – Älvsbyn och Haparanda.
– Men det är inte kopplat direkt till skyfall eller klimat, utan mer en generell bedömning utifrån konsekvenserna av en översvämning och dess risker till exempel vid höga vårflöden i älvarna.
Han kan inte svara på om Norrbotten är mer eller mindre riskutsatt vid skyfall än övriga Europa. Det kan variera från samhälle till samhälle hur stor kapaciteten att leda bort vattnet är. Någon evakueringsplan som är direkt kopplad till skyfall finns inte.
– Det är ju svårt att ha en färdig plan för evakuering. Man vet inte var vattnet kommer och därför vet man inte på förhand vilka man ska evakuera och vart man ska evakuera dem. Det finns dock planer för andra översvämningsscenarion som troligtvis kan användas.
Däremot vid dammbrott, som också kan leda till översvämningar, finns det färdiga evakueringsplaner. För nio år sedan delade Luleå och Bodens kommuner ut broschyren "Om dammen brister" med samlad information till invånarna om vad som skulle hända om Suorvadammen eller Messauredammen brast.
Inom ett par, tre dygn skulle stora delar av både Boden och Luleå ligga under vatten, viktiga broar skulle slås ut, liksom elektriciteten. Även Sunderby sjukhus skulle drabbas.
Men enligt Pia Redin Lindholm, chef på dammsäkerhetsavdelningen vid Vattenfall, är risken för att en damm ska brista oerhört liten.
Hon har också tagit del av den senaste tidens nyhetsrapportering. Bland annat var det en damm i Tyskland som var i riskzonen att rämna, men hon är inte orolig för att det ska inträffa i Norrbotten.
– Jag känner mig trygg i vårt dammsäkerhetsarbete och med hur våra dammar är konstruerade.
Vad skulle kunna vara en riskfaktor ?
– Det kan ju vara att man länge ligger på väldigt höga flöden, men den risken minimerar man när man ser till att man kan avbörda flödena.
Har ni några dammar som är gamla och slitna?
– Vi har dammar som är till åren, men vi har ett gediget besiktningsarbete och underhåll, så att det inte ska behöva gå så långt.
I de drabbade områdena i Centraleuropa råder andra förutsättningar än i Norrbotten, konstaterar hon.
– De har trängre dalgångar och mycket mer hårdgjorda ytor av asfalt som inte suger upp vattnet, vilket gör att det inte sjunker undan på samma sätt som hos oss, där vi har flackare dalgångar och mer genomsläpplig terräng.
Reglerade älvar har fördelen att det går att ha framförhållning vid stora nederbördsmängder, förklarar hon. Man kan släppa ut vatten kontrollerat genom utskovsluckorna från dammarna och därigenom minska flödena.
– Våra största dammar ska klara av ett flöde som enligt beräkningsmodellerna i de riktlinjer vi följer kan förväntas komma så sällan som vart tiotusende år.