På måndagen presenteras en ny rapport från Stiftelsen Tryggare Sverige. Det handlar om en kartläggning av anmälningar om misshandel av kvinnor som begåtts av en bekant gärningsman. Undersökningen granskar en femårsperiod mellan 2008-2012.
Siffrorna är inte smickrande för norrbottnisk del. I Norrbotten leder bara 17 procent av utredningarna till att brotten klaras upp.
Det här är siffrorna som inte förvånar kvinnojouren Iris.
– Det är skrämmande siffror, säger Eva Engman. Vår erfarenhet är att när det handlar om den här typen av brott så läggs förundersökningen ofta ned. Det för med sig att en del kvinnor inte gör polisanmälan för de tror att det inte kommer att leda till något.
Upprörd över klent facit
Magnus Lindgren är generalsekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige. Han är upprörd över att uppklarningsprocenten i hela riket ligger på endast 21 procent.
– Det är märkligt med tanke att det i många fall handlar om en känd gärningsman, en känd brottsplats och ofta en god teknisk bevisning på brottsoffer och brottsplats. Ändå leder polisens utredningar sällan till att gärningsmannen åker fast. Uppklarningsprocenten borde ligga på runt 40 procent, anser Magnus Lindgren.
Han konstaterar att trots att de senaste årens satsning på 3.000 nya poliser har uppklarningsprocenten i riket minskat ytterligare under det senaste året. Det är bara ett polisdistrikt som förmått att förbättra sin statistik och det är Norrbotten som under 2012 kan visa upp en uppklarningsprocent på 22 procent.
"Ytterst allvarligt"
Håkan Karlsson är länspolismästare i Norrbotten. Han säger sig känna till problematiken.
– Att vi är sämst i landet under en femårsperiod är ytterst allvarligt. Jag är medveten om att Norrbotten har ett dåligt utredningsresultat i det här området, men vi har under det senaste året försökt att göra något åt situationen. Bland annat har vi genomfört en satsning som inriktar sig mot brottsoffret, där vi jobbar för att skapa ett större förtroende för polisens arbete hos den utsatta kvinnan.
Vad kan länets polis göra för att åstadkomma en förbättring?
– Jag tror att det här inte handlar om en resursbrist utan snarare om att en metodutveckling måste till. Vi måste få större kompetens på sakområdet. Sedan måste vi se till att vi får rätt prioritet på dessa ärenden. Den här typen av ärenden kommer oftast in efter en helg och då får de inte läggas i ett väntläge. Det handlar om att i ett tidigt skede säkra bevisläget och förhindra att bevisning bokstavligen städas bort.
Fotnot: På sidan 22 i dagens tidning kan du läsa hela debattinlägget från stiftelsen Tryggare Sverige.