NLV - god affär för kommunen

Friskolan Nya läroverket sparar 6,3 miljoner kronor åt kommunen. Det uppger skolans ledning med rektorn Gunvor Sehlberg i spetsen. - Alla våra elever som gick ut nian våren 2008 hade minst godkänt i alla ämnen, säger hon också. Bokslutet 2008 pekar på överskott.

SKULLE SKÄMMAS. "Om våra elever inte hade några kunskaper när de kom till gymnasiet  skulle vi få skämmas", säger styrelseledamoten Birgitta Lahti Nordström. Bredvid, lärarna Åsa Lundmark  och Andreas Wåhlström.

SKULLE SKÄMMAS. "Om våra elever inte hade några kunskaper när de kom till gymnasiet skulle vi få skämmas", säger styrelseledamoten Birgitta Lahti Nordström. Bredvid, lärarna Åsa Lundmark och Andreas Wåhlström.

Foto: Håkan Gidlöw

LULEÅ2008-09-24 06:00
Friskolan Nya läroverket, NLV, har fått nog av kritiska röster som säger att friskolor kostar mycket och tar pengar från kommunala skolan. På en presskonferens jämför de sina egna siffror med kommunens. Slutsatsens blir att NLV sparar 6,3 miljoner kronor åt kommunen, därtill sparar de även in på kommunens kostnader för skolskjutsar.- Våra elever kostar 61.100 kronor per elever och år. Motsvarande siffra för kommunen är 77.400 kronor, säger styrelseordförande Toivo Hofslagare och tillägger att siffrorna är offentliga och hämtade från Skolverket och gäller för 2007.NLV räknar också med ett överskott för 2008 på cirka 300.000-400.000 kronor, även i fjol blev det plus i kassan och då med cirka 600.000 kronor.- Men allt går tillbaka till skolan, vi måste ha en buffert om något skulle hända. Minskas skolpengen till exempel så påverkas ju vi.Byråkrati orsaken
Orsaken till att NLV kostar mindre än den kommunala skolan är enligt rektorn Gunvor Sehlberg byråkrati. Inte hos dem, men hos kommunen.- Pengarna måste gå direkt till klassrummen. Det behövs inga mellanled som områdeskontor och grundskolechefer, de har inget juridiskt ansvar men de har jag som rektor. Jag förstår inte varför ingen tar tag i den här frågan. Efter 30 års ledarskap kan jag säga att allt det där borde läggas ned, säger hon.Utöver det så lyfter skolledningen också fram att deras elever får bra resultat. Enligt Gunvor Sehlberg hade alla elever som gick ut nian våren 2008 minst godkänt i alla ämnen och var behöriga till de nationella programmen. Därtill hade alla elever minst godkänt i de nationella proven. Orsaken enligt henne är att skolan ger mer skola via sina kurser och så kallade klubbar.- Vi jobbar med heldagsskola. Varje dag innan skolan och efter skolan har eleverna möjlighet att delta i dessa. Därmed får eleverna dels utveckla sina talanger men även utöva sina intressen. De blir också sedda och det tillsammans påverkar deras resultat, säger hon och berättar också att elever som av någon anledning halkat efter i något ämne även uppmanas att gå på klubben i ämnet i fråga. Högsta betyg
Skolledningen redovisar även ett stapeldiagram som visar betygsstatistik för årskurs nio vårterminen 2008. Diagrammet visar att så gott som alla elever fick betyget mycket väl godkänt i hemkunskap. Styrelseledamoten Birgitta Lahti Nordström menar att det beror på att läraren är en utbildad kock som väcker intresse, lust och engagemang hos eleverna.Vad säger ni om kritiken att lärare på friskolor sätter höga betyg?- Jag har bedömt elever i tio års tid och bedömer inte annorlunda för att det är en friskola, kriterierna är desamma, säger matte och No-läraren, Andreas Wåhlström.- Vi skulle få skämmas om våra elever inte hade några kunskaper när de kom till gymnasiet, säger Birgitta Lahti Nordström.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!