Nej till finska pensionärer - trots löfte

Finska föreningen vill ha ett äldreboende för finskspråkiga.  Enligt föreningen var detta ett tydligt löfte under valrörelsen i Luleå. Men socialnämnden tänker säga nej.  - Då blir det krig, säger Ulla Posti, ordförande för finska pensionärer.

SVIKNA. Ulla Posti och Pirkko Ervasti i förgrunden vill inte tro att vallöftet om ett finskspråkigt äldreboende inte ska uppfyllas.

SVIKNA. Ulla Posti och Pirkko Ervasti i förgrunden vill inte tro att vallöftet om ett finskspråkigt äldreboende inte ska uppfyllas.

Foto: Eija Dunder

LULEÅ2007-10-18 01:45
I Luleå finns 1.000 finska medborgare som är skrivna i kommunen. Minst lika många till av kommunens svenska medborgare har finska som modersmål. Finska föreningen har sedan en tid drivit på för att kommunen ska skapa en särskild avdelning för finsktalande inom äldreomsorgen. - Många människor tappar sitt andra språk när de blir äldre och det innebär att det finns äldre finnar som bara talar och förstår finska, säger Pirkko Ervasti, ordförande i Finska föreningen. Föreningen, som själv har 340 medlemmar varav drygt 100-talet tillhör pensionärssektionen, anser sig ha fått positiva svar från i stort sett samtliga partier och kommunledningen under valrörelsen. - Alla partier uttalade sig för denna tanke i samband med en utfrågning arrangerad av KPR våren 2006. Margaretha Lindbäck lovade detta i en radiodebatt med mig under valrörelsen och i december lovade Leif Wikman att en avdelning skulle öppnas detta år, säger Ulla Posti, ordförande för pensionärssektionen. Lättare pussla med personal
Wikman var då ordförande i socialnämnden men har avgått sedan dess. Och hans ersättare Eva Bergström säger: - Det är inget som jag lovat i varje fall. Bergström berättar att socialnämnden kommer att säga nej när frågan om en särskild avdelning för finsktalande tas upp i socialnämnden på fredag. Hennes parti socialdemokraterna har bestämt sig. - Vi utgår från vad som är bäst för de boende. Vi kan möta behovet av finskspråkig personal men vi gör det genom att styra personalen; det är lättare att pussla med personal än att flytta på människor, säger Eva Bergström. Beskedet om avslag tas emot med bestörtning av Finska föreningen. - Då blir det krig. Detta har man ju lovat, säger Ulla Posti. Pirkko Ervasti har lite svårt att förstå det hon läser i socialnämndens handlingar. - Men ... man har ju lovat, säger hon bestört. De menar att behovet av en finsk avdelning inte bara handlar om språket. Man ser även framför sig en mer markerad finsk inriktning när det gäller kultur, matkultur och annat. - Vi vet att det finns ett behov. Och det blir inte ett öre dyrare, säger Ulla Posti. Sista ordet är inte sagt i frågan, lovar föreningen. Ökar segregeringen
Maria Wallström är tillförordnad chef på enheten för äldreboenden. - Vi ska tillgodose de äldres behov på en individuell nivå. Varje kund måste mötas utifrån sina behov och vi ska organisera oss efter det, säger hon. Wallström påpekar att fler folkgrupper än den finska på Luleås äldreboenden. - Och alla ska tillgodoses. Det finns goda språkkunskaper inom vår personal, inte minst inom finska. Många där är tvåspråkiga, säger hon. Enligt socialförvaltningens skrivning riskerar språkligt och kulturellt enhetliga avdelningar att öka segregeringen i äldreomsorgen. Det ska tilläggas att KPR och Margaretha Lindbäck som Ulla Posti nämner är Kommunala handikapprådet respektive förre vice ordföranden i kommunstyrelsen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om