Grattis!
– Tack, men jag tvekade länge innan jag tackade ja. Jag hade nyligen tillträtt professuren här på universitetet när frågan kom i våras. Det är en viktig organisation och presidentskapet är tidsbegränsat till två år. Det fick mig att tacka ja till slut.
Varför är organisationen viktig?
– Det är en intresseorganisation för oss som arbetar med planerings/arkitektutbildning i Europa och brukar samla runt 700 deltagare när vi samlas för vår årliga konferens. Drivkraften är att skapa ett starkt nätverk, så att vi kan utbyta idéer och erfarenheter Exempelvis stödjer organisationen utbildningarna med att anpassa sig till Bolognaprocessen som syftar till att öka rörligheten inom Europa. Det innebär att utbildningar arbetas om så att studenter ska kunna läsa en treårig kandidatutbildning och sedan bygga på med en tvåårig masterutbildning på något annat lärosäte i Europa.
Varför blev du arkitekt?
- Kombinationen byggnadsarkitektur, konst och samhälle lockar mig. Det handlar om hur vi människor lever, hur vi bygger samhällen som är vackra men också funktionella. Jag är uppvuxen i ett konstnärligt hem. Jag tecknade mycket som barn, målar fortfarande akvareller på semestern. Min pappa ville bli konstnär, men har jobbat med byggsten, min syster jobbar med glas och keramik. Så det intresset har alltid funnits.
Du är också gift med en arkitekt...
– Mmm ... Vi träffades under studietiden på Chalmers. Det är ganska vanligt att arkitekter är gifta med varandra. Det handlar kanske om att utbildningen är intensiv och krävande och man arbetar mycket tillsammans på skolan.
Du har två adresser, en i Karlskrona och en i Luleå.
– Ja, min man bor kvar i huset i Karlskrona. Vi pendlar med jämna mellanrum och bor veckovis i de olika städerna. Våra döttrar bor i Norrköping, Malmö och Göteborg. Min pappa på Fårö på Gotland. Jag reser mycket i jobbet. Hela familjen är spridd över landet, så det finns alltid någon att hälsa på. Annars träffas vi alltid vid jul och på semestern.
– Det blir annorlunda för oss på resande fot. Jag fick exempelvis en timme med min dotter och mitt nyfödda barnbarn på centralstationen i Malmö, när vi båda var på väg till olika möten.
Hur är det att pendla så långt?
– Jag pratade med en professor i Umeå som veckopendlar med familjen kvar i Stockholm. Vi kunde vara överens om att de flesta bekymrar sig över hur man klarar resorna. Färre frågar om jobbet och arbetsuppgifterna som fick en att ta steget.
– Jag har tvåveckorspendlat tidigare till Uppsala när jag jobbade på SLU. Det blir en livsstil. Men det är på gott och ont. Jag gillar att jobba. Fördelen är att jag kan jobba koncentrerat, nackdelen att jag tenderar att jobba för mycket.
Vad fick dig att ta jobbet på Luleå tekniska universitet?
– Det var ett spännande jobb och en helt ny professur. Jag tillträdde hösten 2008 och har själv fått möjlighet att forma inriktningen. Kombinationen arkitektur och teknik är spännande. Arkitektskolor har gått mot det mer konstnärliga hållet med design. Vi har format en utbildning som är ett mellanting mellan byggnadsingenjör och arkitekt. Det har visat sig vara lyckosamt. Utbildningen är populär och studenterna får jobb. Den fyller ett behov.
– Luleå är ingen ny stad. Vi bodde här i 15 år efter utbildningen, lockades upp i samband med planerna på Stålverk 80.
En rivstart på karriären?
- Verkligen. Då var det lågkonjunktur i byggbranschen. Det enda stället i Sverige där det hände något var i Norrbotten. Det var stora bostadsområden som planerades innan luften gick ur ballongen. Men vi trivdes bra här. Barnen är födda här. Det är nära till fjäll och natur. Det var när min man lockades till Boverket som vi flyttade. I samband med den flytten började jag undervisa vid den nystartade högskolan i Karlskrona och utbildningen i fysisk planering. Så kom jag in i universitetsvärlden.
Vad är skillnaden mellan att vara arkitekt och professor i arkitektur?
– Att börja undervisa på universitet är härligt med alla entusiastiska ungdomar som valt något de brinner för. Att börja forska var en stor omställning. Arkitekter jobbar med att skapa nytt. Forskning utgår från vad andra redan gjort och bygger vidare på andras arbeten.
Vad intresserar dig mest?
– Det är hur en hållbar utveckling ska integreras i stadsplanering. Många pratar om vikten av detta, men det kräver stora förändringar. Hur tätt ska vi bygga och hur mycket grönt ska vi ha? Vi har ett samhälle som är extremt bilberoende. Vägar och p-platser tar också en stor plats i våra städer. Strukturomvandling, där stora köpcentrum byggs utanför stadskärnan, drabbar dessutom människor utan bil, hushåll med små marginaler och äldre. De fattiga tvingas handla dyr mat på närköpet i staden.
Har du någon favoritstad?
– Nej, jag är för kritisk för det. Jag tror inte att det finns någon optimal stad. En bra stad innehåller en blandning mellan historisk och ny bebyggelse. Bra kollektiva transporter, bra gång- och cykelvägar och fina mötesplatser för människor. En stad som är planerad utifrån människor, inte bilar.