Att det ska vara så svårt att hålla sams med sina grannar. Det är många som inte skulle ha någonting emot det där torpet mitt ute i ödemarken, speciellt nu när det börjar bli högsäsong för grannosämja.
Det börjar med högljudda grillfester med os som sprider sig in i grannens vardagsrum, fortsätter med surströmmingspartyt och tonårsbarnens rykande moppetrafik inför skolstarten. Sedan följer lövfällningen och efter det kommer snöskottningen, där grannen skottar ut sin snö på gatan så att plogbilen plogar in den på din garageuppfart.
Grannbråk kan leda till både misshandel och domstol, även om de flesta knyter näven i byxfickan för sämjans skull. Många letar i lagboken, men där finns föga råd – utom när det gäller rötter och grenar från din grannes träd.
Jordabalken 3:e kapitlet reglerar förhållandet mellan grannar. I första paragrafen står att alla som bor i ett hus ska ta skälig hänsyn till sina grannar. Med stöd av den paragrafen kan man vända sig med klagomål till kommunen som kan besluta om att grannarna måste upphöra med störande verksamhet. Men det måste vara ganska ordentligt störande verksamhet för att ett sådant beslut ska vara aktuellt. Det räcker inte med att grannens löv faller ner på din tomt eller att snö som fallit på grannens tomt plogas upp på din garageuppfart.
Den andra paragrafen i tredje kapitlet handlar om det här med grenar och rötter. Lagen säger att om en rot eller gren tränger in på din tomt så får du avlägsna grenen eller roten. I första hand ska man påtala för grannen om olägenheten och be grannen att ta bort.
Det finns kommuner i landet där man till och med inrättat medlare som försökte få grannar att bli sams. Värmdö kommun var en av dessa.
– Det fungerade lysande, säger Lars Fladvad som var en av de drivande för att kommunen skulle tillsätta medlare för att lösa grannbråken.
– Vi valde bland våra förtroendevalda och tog en socialdemokrat och en moderat som var kända för sitt goda humör.
De grälande grannarna blev inbjudna till kommunens bibliotek för samtal. Det visade sig i flera fall att de hade mera gemensamt än de ville mista på grund av att de var oense.
Karlstad tog efter Värmdö, men där har medlarna inte använts så mycket under senare tid, säger Annica Granlund som är kommunikatör hos Karlstads kommun.
Och faktiskt är det faktiskt inte så ofta som vi blir osams med grannarna. Faktum är att 72 procent av de boende i Norrland har grannar som de umgås som vänner med, enligt en undersökning som tidningen Vi i villa genomfört.