Myggor överallt

Varning för mygg. I år är det nämligen myggår och de små blodsugande insekterna finns överallt. Länsstyrelsens reservatshandläggare, Frédéric Forsmark, med tio års erfarenhet av skogsinventering bekräftar ovanstående. - Så här mycket har det inte varit på länge.

Foto:

LULEÅ2008-06-25 06:00
Myggorna är tillbaka. Vart man än befinner sig ute i naturen så finns de där, surrande, irriterande och blodsugande. Länsstyrelsens Frédéric Forsmark berättar att det verkar vara värst i inlandet, men myggorna härjar även närmare kusten. - Den senaste tidens väder och mycket regn i höstas har gjort det extra gynnsamt för myggen. Om det blir torrt nu efteråt så kommer myggen att minska i antal, säger han.Honorna suger blod
Myggorna behöver nämligen fisktomma vattenpölar för att lägga ägg. Då det regnat mycket bildas många för myggen trivsamma pölar och tjärnar. En vattentunna som får stå ostörd är även det en utmärkt plats för äggen.- Det har varit ganska lite mygg under många år. Blir det fortsatt gynnsamt så finns en chans att de återhämtar sig. Just nu finns det till och med mygg i stan.Anledningen till att myggorna sticks är att de behöver blod som extra näring för att producera ägg. Frédéric Forsmark berättar att det endast är honorna som suger blod, hanmyggorna äter bara nektar. - Det som svider och kliar är en reaktion på saliven som myggorna sprutar in för att blodet inte ska koagulera. Det är inte deras mening att de ska klia.Vissa drar åt sig mygg
För att få riktigt härliga myggbilder beger sig Kurirens utsända och Frédéric Forsmark ut i skogen, närmare bestämt till det nybildade reservatet Svallmyrberget i norra Gäddvik. På vägen genom den regnvåta skogen berättar han att mygg sitter och väntar på in sitt offer då de inte har energi att leta efter dem. Och ju längre vi går desto fler mygg får vi efter oss.- Vissa människor drar åt sig fler mygg än andra, jag vet inte varför. Jag är en sådan, när jag sitter och fikar i skogen märker jag att det är betydligt fler kring min skalle än andras. Hur myggen hittar igen sina offer är man inte riktigt på det klara med, men det har med kroppens värmestrålning att göra liksom koldioxiden man andas. Nog hittar de igen en var man än är.Kom in genom skorstenen
Han minns särskilt ett år då han och en kollega fått låna en fin jaktstuga under en skogsinventering. Utomhus surrade hundratusentals mygg och de sprang in med packningen från bilen och stängde dörrar fort för att slippa få in de blodtörstiga insekterna. På kvällen när de sitter och skriver protokoll märker de plötsligt att det finns en flertal mygg inomhus.- De kom in genom skorstenen, de finns ju alltid lite drag. De följer troligen lukten och en ökad koldioxidhalt från utandningen, myggorna behöver bara en liten springa för att ta sig in.Kurirens reporterteam börjar nu klaga på myggen. Frédéric Forsmark säger dock att det ändå inte är någonting, för en vecka sedan befann han sig på en skogsinventering i Arvidsjaur.- Det var så mycket mygg så när min kompis skulle fota kunde autofokus på kameran inte ställa in.Sprider sjukdomar
Något som alla kanske inte vet är att myggor sprider sjukdomar även här i Sverige. Biträdande smittskyddsläkare Anders Nystedt berättar att i Norrbotten är det harpest som kan överföras till människor.- Det är ovanligt men några fall rapporteras in varje år, säger han.2007 anmäldes 23 fall, åren dessförinnan rör det sig om en handfull per år.
Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan, till exempel genom: direkt beröring med smittat djur bett av smittad mygga eller eventuellt fästing inandning av damm, förorenat med sjuka djurs urin eller avföring intag av smittat vatten.Vid tularemi insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk, illamående. Om man smittats via direktkontakt med sjukt djur (ofta hare) eller via insektsbett, uppstår i regel ett sår lokalt, och de näraliggande lymfknutorna förstoras och blir ömma. Källa: Smittskyddsinstitutet
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!