Mycket skräp efter snabbmaten

Vi bestämde oss för att testa hur en vanlig lunch på en vanlig arbetsplats kan se ut. Var och en inhandlade färdigmat på olika ställen runt om i Luleå. Efter att ha mumsat färdigt samlade vi alla förpackningar på bordet, vilket visade sig bli ett enormt sopberg.
Vi ställde oss sedan frågan; är färdigmatens ökning ett faktum, och hur påverkar i så fall alla dessa förpackningar miljön?
- Absolut, man köper kyld, fryst och färdiglagad mat som aldrig förr. Folk är helt enkelt bekväma och har ont om tid, säger Ann-Sofi Hansson, informatör på Coop.
Hon menar att detta är ett faktum inte bara på Coop, utan även bland deras konkurrenter.
- Folk jobbar mycket, har långa resor till och från jobbet. Ska man sedan ha tid att vara med ungarna eller syssla med fritidsaktiviteter så vill man att det ska gå snabbt med maten. I dagens många singelhushåll är det också vanligt. Det är inget kul att äta ensam, därför vill man avverka det så fort som möjligt, säger Ann-Sofi Hansson.

Matlådan försvinner
Ann-Sofi Hansson menar att detta även är tydligt i arbetslivet. Matlådan är en utdöende företeelse, i stället springer folk och köper med sig mat från restauranger, matvarukedjor och butiker under stressiga jobbluncher.
- Det är bara att se på vilken arbetsplats som helst. Det är väldigt få som har med sig matlåda hemifrån.
Ann-Sofi Hansson förklarar också att allt färre kan laga mat i dag, vilket kan leda till att hela den här kulturen när man äter tillsammans vid köksbordet börjar försvinna. Hon tror dock att färdigmaten aldrig kommer att ta över helt.
- Vi älskar ju fortfarande att äta och tycker det är roligt att äta tillsammans, bara vi har tid. Därför är det många som väljer att få lite hjälp på vägen genom att exempelvis välja en färdigskuren sallad från affären.

Duktiga på återvinning
Färdigmaten i sig behöver inte alltid vara särskilt dålig, i dag finns många sunda alternativ i butikerna. Äter man enbart färdigmat är det dock inte så hälsosamt, då de ofta innehåller större mängder socker, salt och fett. Ann-Sofi Hansson tror dock inte att den ökade konsumtionen av färdigmat är något jätteproblem rent miljömässigt.
- Så länge folk är duktiga på att sortera och återvinna så behöver det inte bli något problem. Men det lägger ju lite ansvar på oss alla, säger hon.
Detta kan även Anna-Carin Gripwall, informationschef på Avfall Sverige, bekräfta. Hon menar att själva förpackningarna inte utgör någon större fara. De återvinns och nyttjas igen genom materialåtervinning, energiutvinning och biologisk behandling, vilket vi i Sverige är väldigt duktiga på.
- Konsumtionen ökar generellt inom de flesta områdena, vilket förstås innebär att mängden förpackningar ökar, säger hon,
Det största problemet är enligt Anna-Carin Gripwall då vi tvingas ta av de jungfruliga råvarorna, det vill säga jordens tillgångar, som olja, kol, järn och andra mineraler.

Onödiga förpackningar
- Det kan se hemskt ut med alla överfulla sopor och återvinningsstationer, men det tas faktiskt om hand. Vi blir bättre och bättre på att återvinna. Det är inte så att allt läggs på tippen som det gjorde förr, säger Anna-Carin Gripwall.
I Sverige gör vi varje år av med runt 4,5 miljoner ton hushållssopor varje år, vilket blir 493,8 kilo sopor per person. 95 procent av detta återvinns.
Anna-Carin Gripwall menar att det finns många skäl till att producenterna väljer att förpacka sina varor så väl. Dels vill man skydda maten och dels kan det anses som säljande. Många förpackningar skulle dock kunna undvikas, antingen genom krav från konsumenterna eller genom lagstiftning.
- Förr i tiden hade tandkrämstuber en papplåda runt själva plastförpackningen, vilket så småningom togs bort. Det finns flera exempel på sådana enkla förändringar som man skulle kunna genomföra på förpackningar även i dag, säger hon.Fotnot: Kuriren har inte tagit hänsyn till transporter och andra omständigheter kring förpackningarna. Vi reagerade endast på den mängd sopor som en vanlig lunch kan medföra.