Muddring för miljarder

Bredare, djupare och dyrare. Så kan man kort sammanfatta Luleå Hamns stora muddringsprojekt. Ett projekt som i dag är kostnadsberäknat till minst 1,6 miljarder kronor.

FÖRDUBBLAD KAPACITET. Man räknar med att utskeppningen från Luleå kommer att fördubblas fram till 2020. Den största ökningen står malm från LKAB och nya gruvor för. Foto: Linda Wikström

FÖRDUBBLAD KAPACITET. Man räknar med att utskeppningen från Luleå kommer att fördubblas fram till 2020. Den största ökningen står malm från LKAB och nya gruvor för. Foto: Linda Wikström

Foto: Linda Wikström

Luleå2013-01-02 06:00

Redan 2009 började man projektera för att muddra Sandöleden, huvudfarleden in till Luleå. Nuvarande djup är anpassat för det som gällde för drygt 40 år sedan. Landhöjningen i kombination med allt större båtar har gjort att det blivit för grunt för dagens och framtidens sjöfart.

- Först var tanken att man skulle muddra för att kompensera landhöjningen på 40 centimeter. Dessutom har båtarnas krav om vattendjup förändrats, förklarar hamnchefen Roger Danell.

En vända med industrin
Han tillträdde som chef för Luleå Hamn förra hösten och fick snabbt sätta sig in i projektet. Projektansökan var på väg att skickas in till Miljödomstolen. Farledsdjupet skulle bli 13,2 meter mot dagens 11,8 meter. Hela projektet var kostnadsberäknat till 400 miljoner, pengar som kommunen skulle stå för.

-Men innan vi skickade in ansökan ville jag dra frågan en vända med industrin. De var tydliga med att de såg ett behov av större båtar som kan lasta mer, säger Roger Danell.

Förra året var godsomsättningen i hamnen cirka nio miljoner ton. I år väntas den bli något lägre på grund av lågkonjunkturen. Rekordet är från 1974 då man omsatte elva miljoner ton gods.

Det är utskeppningen av malm som man räknar med ska öka kraftigt. I framtiden räknar man med en fördubblad omsättning av gods till cirka 20 miljoner ton.

- LKAB räknar med att öka utskeppningen från Luleå med fem miljoner ton per år. Vi har nya aktörer inom gruvindustrin, Kiruna Iron, gruvan i Jokkmokk och andra projekt, som räknar med tre till fem miljoner ton per år, förklarar Roger Danell.

I mars i år hade man en sittning med folk från Sjöfartsverket, Trafikverket och representanter från industrierna. Det resulterade i att projektet växt från ett lokalt projekt för Luleå, till ett nationellt projekt som nu leds av Sjöfartsverket i Norrköping.

- Våra mineralfyndigheter är inte värda någonting om vi inte kan få iväg malmen. Målet är att alla båtar som går in i Östersjön vid Danmark också ska kunna gå ända hit upp, säger han, nöjd med uppgraderingen av projektet.

Tre olika alternativ
Nu tittar man på tre olika alternativa lösningar. Huvudspåret är ett farledsdjup på 16,85 meter, alltså fem meter djupare än i dag. Dessutom vill man bredda farleden till cirka 50 meter.

Totalt handlar det om cirka 15 till 20 miljoner kubikmeter muddringsmassor. Massor som är tänkt att fylla igen Skvampen, ett 40 hektar stort området mellan Victoriahamnen och LKAB:s malmhamn, och bygga en ny kaj och djuphamn där. Resterande massor lägger man i så kallade djuphål ute till havs.

Bidra med 500 miljoner
Förhoppningen är nu att muddringsprojektet ska komma med i den nationella infrastrukturplanen som ska antas i februari 2013. Det skulle innebära att staten kanske bidrar med cirka 500 miljoner kronor av de cirka 1,6 miljarder kronor som projektet är kostnadsberäknat till. Sedan är tanken att kommunen bidrar med sina ursprungliga 400 miljoner och EU-bidrag på 30 procent av kostnaderna, cirka 500 miljoner. Dessutom kalkylerar man med att industrin hjälper till med finansieringen.

- Vi räknar sedan med att miljöprövningen tar 18 månader och att vi ska komma igång och muddra 2016 eller 2017 och det tar tre år, så 2020 kan allt vara klart, säger Roger Danell, förhoppningsfullt.

Per Öbom

Sandöleden ägs och drivs numera av Luleå Hamn men byggdes av LKAB i början på 1960-talet för att i första hand betjäna malmtrafiken och dess behov av större tonnage.

Luleå hamn är en av fem hamnar i Sverige som EU-kommissionen toppklassat och utsett till så kallade CORE-hamnar. Det betyder att de anses som de viktigaste i Europa. Övriga svenska hamnar som ingår är Göteborgs hamn, Stockholms hamnar, Trelleborgs hamn och Copenhagen Malmö Port. Det gör det också lättare att få EU-stöd för infrastruktursatsningar.

I år räknar man med att hamnen i Luleå ska komma upp i cirka nio miljoner ton gods. Av det utgör malm sex miljoner ton och resten är i huvudsak kol, koks, bentonit och bränsle. Därmed är den på plats tre eller fyra i landet.

I dag består hamnen i Luleå av fem olika hamndelar; Victoriahamnen, Uddebo oljehamn, Cementas kaj, Sandskär (LKAB:s kaj) samt kajen vid Svartön som bland annat används av isbrytarna och kryssningsfartyg.

Panamakanalen byggs ut och blir bredare och djupare. Det påverkar också hamnen i Luleå eftersom båtarna som passerar Panamakanalen bör kunna ta sig in till Luleå. Landhöjningen är cirka 0,8 centimeter per år. På tio år gör det åtta centimeter och på 40 år blir det 32 centimeter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om