Mötet blev ett minne för livet

Han fyller 80 år 2008, men har inga som helst planer på att trappa ned, dra sig tillbaka eller lägga ned verksamheten. Den legendariske fotografen och fotojournalisten Bert Persson har cirka en miljon negativ i sitt arkiv och då och då gör han en djupdykning i denna bildskatt och fiskar upp material som han sammanställer till en bok. Bert Persson har en lång karriär som fotograf bakom sig. Han började redan 1948 som 20-åring och ett av de första jobben tog honom till Karesuando. Den gången hade han sällskap av Barbro Alving, signaturen Bang, legendarisk journalist som bland annat jobbade på Dagens Nyheter och Vecko-Journalen. Iskalla dagar
Det första ordentliga mötet med familjen Päiviö några iskalla dagar under vintern 1953 resulterade i ett mittuppslag och en förstasida i Expressen och gissa om Bert Perssons bilder fick genomslag. Persson tillbringade tre dagar hos familjen. Han följde främst deras vardagsliv och vedermödor i och kring den lilla kåtan. Framför allt var det mamma Ann och de tre barnen som fastnade på fotografens bilder. - Jag minns att det var kallt, uppemot 38 minus och att jag hade problem med Hasselbladarens slutare på grund av kylan. När jag kom hem visste jag inte riktigt om det hade blivit några bra exponeringar, berättar han. Rena misären
Fast det behövde han inte känna någon större oro för. Bilderna var bra, till och med fantastiska och visade upp en verklighet som var vardagsmat för samerna men uppfattades som rena misären av många andra. - När bilderna publicerades i Expressen minns jag att det var en riksdagskvinna som reagerade starkt på det hon såg och lämnade in en motion. Det ledde så småningom till att riksdagen 1960 anslog en miljon kronor till byggandet av ett antal små hus för samiska familjer. Med sin kamera hann Bert Persson dokumentera familjen Päiviös enkla liv i kåtan i Karesuando. De levde precis som otaliga generationer samer levt före dem i tusentals år. Framför allt var det omkringflackande nomadlivet tufft för samekvinnorna som utan moderna bekvämligheter som tvättmaskin, kylskåp, spis, toalett, elektriskt ljus och dammsugare fick kämpa för att familjen skulle ha det bra. Familjen Päiviö är huvudpersoner i Bert Perssons bok men den är också en beskrivning av de förändringar som skett när samernas urgamla kultur mött det moderna samhället. Förändringarna för de samiska familjerna har varit dramatiska och skett under en relativt kort tidsperiod. För familjen i Bert Perssons bok kom den stora förändringen när de flyttade från sin kåta till ett litet hus i Karesuando 1961. - Dottern i familjen tyckte att järnspisen var den bästa och största nyheten. Kanske inte så konstigt när all matlagning och uppvärmning tidigare behövt en öppen eld. I skolan
Persson har besökt Karesuando och familjen Päiviö ett flertal gånger genom åren och även följt barnen i skolan. - De senaste åren har jag varit där flera gånger för att intervjua dem och deras lärarinna. Hon heter Elina Pesonen och fyller 99 år nästa år. Hon är helt klar i huvudet och hade mycket intressant att berätta. Under hela sitt yrkesverksamma liv har Bert Persson följt samerna och deras renar. - Jag tycker att samernas vardag och kultur är bildmässigt intressanta och boken är en bildberättelse om de 60 år jag följt dem och sett deras liv förändras. När boken om samerna är färdig kommer Bert Persson att fylla bilen med nytryckta exemplar och ge sig av på en resa efter Norrlandskusten. - Jag tänkte kombinera besök hos bokhandlare med föredrag och bildvisningar. Förhoppningsvis får jag ett av barnen Päiviö med mig på resan, berättar Persson. Han hoppas också att bilderna ska ställas ut i både Stockholm, Kanada och Bryssel. Dessutom berättar han att fotografierna kommer att finnas med när den samiska delen av Norrbottens museums fasta avdelning byts ut inom kort.