- Vi ska inte ta över undervisningen men kan hjälpa till och framförallt se barnen, vara lärarens extra händer i klassrummet, säger fem av klassmorfäderna/mormödrarna som just nu praktiserar.
De fem Kuriren talade med fanns på Norrskenets friskola i Luleå. Fyra andra praktiserade på Kidéus och Nya Läroverket.
Föreningen, begreppet och verksamheten Klassmorfar har funnits i Sverige sedan 1996 och finns i dag i elva av landets regioner, bland annat Norrbotten - senast ut där projektledaren tillika styrelseledamoten i riksföreningen heter Roger Kemi.
Teori och praktik
Nu i höst startade en utbildning till klassmorfar på Sunderby folkhögskola med sex veckors teori och 21 veckors praktik varvat. Gruppen erhåller på det en certifiering i vår.
- Vi har alla tagits ut av arbetsförmedlingen för att vi har varit verksamma inom skolans område, berättar Monica Enryd, Ruth Johansson, Camilla Strömbäck och Eva Lundgren samt även en manlig deltagare. Att dagens skola, som blivit tuffare, har arbetsuppgifter för dem är de övertygade om, och de hoppas på anställning efter att utbildningen är klar i vår. Och utsikterna ser rätt goda ut för det, av hittills certifierade 1.200 i riket har hela 80 procent fått anställning.
- Vi kan spara mycket åt samhället om vi redan i skolan kan ta hand om problem, säger gruppen som under tre veckor praktiserar på Norrskenet. Och barnen har reagerat positivt på deras närvaro.
- En klapp på handen, en kram, säger de.
Goda erfarenheter
Skolans rektor Mats Vikström tycker att det är värdefullt och intressant med klassmorfarsystemet.
- Vi nappade på det här projektet eftersom vi hade så goda erfarenheter av en resurstjänst vi hade i elevfiket i fjol. En extra vuxen är värdefullt och kanske i slutänden inte en kostnad utan i stället en besparing, säger Vikström. Han hänvisar också till en forskarrapport han läst nyligen om vad som är framgångskonceptet nummer ett för en skolelev.
- Det visade sig att det viktigaste och högst rankade var den feedback de unga fick från de vuxna, säger Mats Vikström som gott kan tänka sig att hans friskola skulle överväga att anställa just en klassmorfar/mormor.
Pedagogen Anneli Fagerstedt på sexårsavdelningen på skolan har sin uppfattning klar om morfar/mormor-praktikanterna:
- Fantastiskt bra!