Mördaren en 30-årig svensk man
Hundra människor mördas i Sverige varje år. Men vad vet vi om gärningsmännen? Var kommer de ifrån, vem dödar de och vad använder de för vapen? Är mördarna invandrare, hur många mord förblir ouppklarade och ökar verkligen det dödliga våldet i Sverige?
En mördare är en svensk man i 30-årsåldern.
Han har en trasig uppväxt bakom sig, är missbrukare och har någon typ av psykisk störning. Han planerar inte dådet, utan är berusad och agerar impulsivt. Oftast dödar han med kniv.
Offret är någon i hans bekantskapskrets, ofta en kvinna. Hon är också svensk.
Efter brottet finns det en liten risk att han tar livet av sig. I annat fall, kommer han med all sannolikhet att åka fast.
100 fall om året
I Sverige begås varje år 100 mord, dråp och misshandel med dödlig utgång. Lika många år från år sedan 30 år tillbaka.
- Men de senaste tio åren har vi sett en liten ökning på det dödliga våldet, säger Mikael Rying, kriminolog på Brottsförebyggande rådet (Brå), som kartlagt morden i Sverige de senaste 30 åren.
I nästan 95 procent av fallen begås brotten av män. De är unga, sällan mer än 40 år gamla. Och de är svenskar.
- Även om utrikesfödda är överrepresenterade i statistiken är det stora flertalet som begår den här typen av brott svenskar. Även offren, därför att det dödliga våldet begås mot människor av samma nationalitet. Svenskar dödas av svenskar, irakier av irakier, säger Mikael Rying.
Vid tiden för brottet är 86 procent av gärningsmännen och 75 procent av offren alkoholpåverkade.
- Det handlar ju ofta om missbrukare, med någon grad av psykisk störning som gör att de reagerar så våldsamt, säger Mikael Rying, som specialiserat sig på det dödliga våldet inom familjen.
I genomsnitt dödas 20 kvinnor varje år av någon inom familjen eller släkten. Oftast handlar det om svartsjukedraman. En fjärdedel av offren är män. De dödas av en kvinna, ofta på grund av missbruksrelaterade konflikter.
- I 85 procent av fallen är gärningsmannen och offret bekanta. Brotten är inte överlagda utan det brukar handla om bråk som urartar. Det dödliga våldet brukar ske rätt fort efter att bråket har börjat, säger Mikael Rying.
När det gäller bekanta som inte är släkt, handlar brotten ofta om kriminella uppgörelser eller mellan missbrukare. 60 procent av såväl offer som gärningsman är alkoholmissbrukare.
Gatuvåld
Det dödliga våldet mellan obekanta är det som man ofta brukar kalla "gatuvåld". Det utgör en väldigt liten del av det dödliga våldet, även om det ofta får stor mediebevakning. Dödsskjutningarna i Falun och vid Stureplan år 1994 hamnar i den här kategorin. Dessa typer av brott har sjunkit. Även om skjutvapnen dominerar inom gatuvåldet, är kniven mördarnas vanligaste vapen.
- I nästan hälften av morden använder gärningsmannen kniv, säger Mikael Rying.
Självmord
Drygt en tiondel av mördarna begår självmord efter brottet. Då handlar det nästan uteslutande om dödligt våld inom familjen, mot kvinnor eller barn. När offret är det egna barnet, tar en fjärdedel självmord efter brottet.
Det är mycket vanligt att de gärningsmän som begår dödligt våld har någon form av psykisk sjukdom eller störning. Över 80 procent av gärningsmännen är dokumenterat psykiskt sjuka eller störda. Hälften har en så kallad personlighetsstörning och en tredjedel lider av psykoser.
Åtta år i fängelse
År 2005 dömdes 97 personer för mord och mordförsök. 78 av dem dömdes till till fängelse och 18 till rättspsykiatrisk vård. Av dem som dömdes till fängelse fick 21 livstids fängelse och de som får ett tidsbestämt straff sitter i genomsnitt åtta år i fängelse.
15 procent av morden blir aldrig uppklarade.
Så jobbar vi med nyheter