Det slamrar inne bland maskinerna på Norrmejerier i Luleå. Mjölkförpackningarna viks, fylls, sluts och rullas ut på löpande band. Här förpackas 7500 mjölkpaket i timmen, från tidig morgon till eftermiddag.
Mjölken åker sedan vidare till kylrummet som året runt håller plus fyra grader, för leverans ut till butiker, skolor, äldreboenden och flera andra ställen runt om i länet.
– Man bränner mycket energi av att jobba i kyla, speciellt om jobbet är fysiskt, berättar kommunikatör Mariann Holmberg medan hon visar runt i lokalerna tillsammans med platschef Ann Kula.
Mjölken som fyller förpackningarna kommer från 82 olika gårdar i Norrbotten, totalt 381 gårdar i hela Norrland.
– Sju procent av all mjölk som görs i Sverige produceras i Norrland av våra mjölkbönder, säger Ann Kula.
Gårdarna i länet är småskaliga jämfört med i resten av landet. De största har omkring 350 djur och de minsta kring tio, vanligast är gårdar med 60–70 djur.
Antalet gårdar med mjölkbönder i Norrbotten har minskat på senare år.
– Det kan vara svårt att driva en liten gård med tio kor. De finns kvar, men de är få. Gårdarna har vuxit, när en gård lägger ner tar en annan gård över marken, man bygger ut och kan ha fler kor. På det sättet blir det en mer lönsam produktion, säger Mariann Holmberg.
Hur har efterfrågan på mjölk förändrats?– Efterfrågan är ganska konstant, så när mjölkproduktionen går ner blir det brist. Men man dricker inte lika mycket mjölk längre. Däremot äter man mer yoghurt och ost, och man köper vanligt smör istället för margarin. Efterfrågan på feta produkter har ökat, säger Mariann Holmberg.
Utmaningen blir istället att öka förädlingsgraden på produkten. Mjölk går nämligen i princip in i mejeriet och ut i förpackningar, det lastas i rullvagnar vilket är effektivt i mejeriet och i transporten.
Produkter som yoghurt och kvarg beställer butikerna däremot inte en hel rullvagn av, utan kanske bara ett 20-pack vilket skapar andra leveransförutsättningar.
De produkterna kräver dessutom att maskinerna i mejeriet måste stannas oftare.
– Är det smaksatt yoghurt så ska olika sorters sylt i. Det är därför mjölk är billigare än till exempel smaksatt yoghurt, säger Ann Kula.
Den totala mängden mjölk som produceras i länet har minskat stadigt i över 20 år. Fram tills nu, då trenden för första gången på länge har brutits.
– I år är det lite mer mjölk i Norrbotten jämfört med samma tid förra året. Det är jättekul, säger Mariann Holmberg.
Det sker en generationsväxling på gårdar och yngre har större driv i att satsa och utvecklas som mjölkföretagare, förklarar hon. Ersättningen är också högre för mjölken, vilket bidrar till mer framtidstro.
Hur jobbar ni för att värna om de lokala böndernas arbetsförutsättningar?– Varje mjölkgård är ett eget företag, det är de norrländska mjölkbönderna som äger Norrmejerier och bestämmer över sitt företag. Allt Norrmejerier gör handlar om att den norrländska mjölkgården ska vara lönsam och finnas kvar nu och i framtiden, säger Mariann Holmberg.
Hur ser framtiden ut för mjölkbönderna i länet?– Jag upplever att det finns en större framtidstro, men det skiljer sig åt mellan gårdarna. Mjölk- och mejeriprodukter är en viktig del i näringskedjan, säger Mariann Holmberg.