Anita Isaksson har bott i Kyrkstaden tillsammans med sin man i 55 år.
Gammelstads kyrkstad är ett av 15 världsarv i Sverige och en av få bevarade kyrkstäder i landet. Kyrkstaden är därför ett av de populäraste besöksmålen i kommunen som årligen välkomnar turister från världens alla hörn. Anita Isaksson, kyrkstadsbo sedan 1969, känner dock inte enkom stolthet över att visa upp sin hembygd.
– Det är helt fantastiskt att vi har ett världsarv, men det är ingen som tar hand om det, säger Anita Isaksson.
Anita Isaksson går ofta på promenader i Kyrkstaden och det är då som hon brukar upptäcka brister. På torget har hon sett såväl gatlyktor som pollare som blivit påkörda. Anita Isaksson har då ringt till kommunen och gjort felanmälan.
– De tar emot en felanmälan och lite senare kan jag få att det är åtgärdat, men då är det bara borttaget. Det är principen, man tar bort istället för att reparera, säger Isaksson.
En del skadade pollare tas bort, medan andra står kvar.
Patrik Ruumensaari, sektionschef gatudrift, Luleå kommun, berättar att de gatlyktor som finns på torget idag inte längre tillverkas och att några nya inte kommer vara på plats förrän eventuellt nästa sommar.
– Det har fallit mellan de berömda stolarna, men vi har tittat på att göra ett helhetsomtag där så att alla gatlyktor och pollare är likvärdiga. Vi måste se över vår investeringsplan och därför blir det ingen lösning förrän nästa år, säger Ruumensaari.
Anita Isaksson tycker att det är extra synd när torget inte är i fint skick eftersom det är "fönstret" till Kyrkstaden.
När det uppstod ett hål på vägen utanför Isakssons hus lappades det igen med asfalt istället för den beläggningen som finns där.
– Det är lite samma princip där. Det går inte att lappa med den beläggningen som är där nu utan det måste man göra med asfalt. Annars skulle man behöva ta ett större grepp där också, säger Ruumensaari.
Vägarna mellan kyrkstugorna är belagda med makadam som är svårt att reparera, menar Patrik Ruumensaari.
Det finns en del hål på vägarna mellan kyrkstugorna som ännu inte är reparerade eller lappade överhuvudtaget.
– Hål i vägar lagas allteftersom. Antingen efter vi själva sett det eller om vi fått in en felanmälan. Sen ska det göras omgående, säger Patrik Ruumensaari.
Vägen är rätt så kraftigt skadad på vissa ställen.
Ovanför torget står konstverket "Symbolik" gjord av Einar Larsson. Verket ska representera kyrkstugorna och älven och ska därför ha rinnande vatten till, men det togs bort för flera år sedan.
– Jag jobbade i konstens hus på den tiden och jag vet att konstnären blev jättebesviken och ledsen. Men kommunen påstår att han godkände, säger Isaksson.
"Symbolik" är ett konstverk av den Ersnäsfödde konstnären Einar Larsson.
Michael Öhman, stadsträdgårdsmästare, Luleå kommun, berättar att ett av skälen till att det saknas rinnande vatten är att ledningarna i verket är trasiga.
– Det pågår en utredning. Det kommer att kosta en del att fixa men målet är att det ska ordnas. Det är svårt att veta när det blir, säger Michael Öhman.
Anita Isaksson och hennes kyrkstuga.
Anita Isaksson tycker att Kyrkstaden borde vara en plats som Luleå kommun är intresserad av att hålla i sådant fint skick som möjligt.
– Det värsta är att ingenting får kosta i världsarvet. Man tar bort lampor, pollare och delar av konstverk. Sånt som är trasigt lagas inte. Man har ett världsarv men man kan inte sätta av en enda krona. Är inte det märkligt? säger Isaksson.
Patrik Ruumensaari håller inte med om att kommunen inte spenderar pengar på Kyrkstaden.
– Vi har lagt väldigt många miljoner runt kyrkan under flera års tid med bland annat nya beläggningar av vägar. Jag tycker att vi från kommunens håll lagt mycket pengar där sett till antalet invånare, säger Ruumensaari.
Kyrkan är Norrlands största medeltida kyrka.